.

Länge kändes det som att jag vadade runt i en grå trögflytande massa. Jag har rört mig framåt, men det känns som jag stått still. 

Det känns som flera månader har gått sen jag sa upp mig och ändå är det bara drygt fyra dagar sen. De tre helt lediga dagarna jag hade var underbara!

Det var som att all energi plötsligt strömmade tillbaka in i kroppen. Det där ständiga suget efter godis och skräpmat försvann spårlöst och jag har motionerat varenda kväll. Långa (och inte så långa) promenader med barnvagnen när solen börjar gå ner och temperaturen blir human. Till skillnad från i våras då blotta tanken på träning fick mig att känna mig döende.

 

Fantastiskt vad lite frihet kan göra för psyket!