Tonårsliv del åtta
Vilken vecka! Jag minns den knappt.
Jo jag jobbade fram till onsdag. På torsdagen skärpte jag till mig och tog med Johannes till Babel för att se Pestens Tid.
Jo jag jobbade fram till onsdag. På torsdagen skärpte jag till mig och tog med Johannes till Babel för att se Pestens Tid.
Vi fick världens charmigaste bartender och om jag inte skulle jobbat dagen efter kunde det ha slutat precis hur som helst. Och precis hur som helst slutade dagen efter.
Efter jobbet svidade jag om och drog till Cuba Café för salsahäng med Johannes, Ida och Annika. Kul med nya bekantskaper. Som en scen ur SATC satt vi där, drack drinkar och pratade om våra misslyckade relationer till dåliga män. Nånstans där började det gå utför. När vi tröttnat på dansfolket drog vi vidare till Moriskan för queerklubb. Jag och Johannes kommunicerade dåligt och råkade dubbelbeställa drinkar...
Efter jobbet svidade jag om och drog till Cuba Café för salsahäng med Johannes, Ida och Annika. Kul med nya bekantskaper. Som en scen ur SATC satt vi där, drack drinkar och pratade om våra misslyckade relationer till dåliga män. Nånstans där började det gå utför. När vi tröttnat på dansfolket drog vi vidare till Moriskan för queerklubb. Jag och Johannes kommunicerade dåligt och råkade dubbelbeställa drinkar...
Detta gjorde Johannes loco loco
Omdömet hade vi lämnat hemma så vi tog en drink i varje hand och bjöd bort resten. Jag vet inte riktigt vad det var i de där glasen men jag har aldrig blivit så full i hela mitt liv. När glasen var tomma vinglade jag ner till toaletterna, sen satt jag där i ett bås i typ 20 minuter och fnissade åt att jag klarat att ta mig dit utan att bli utslängd eller ramla i trappan. Sen skickade jag svordomsfyllda sms till Håkan. Inte mitt stoltaste ögonblick, men det var ju tydligen hysteriskt roligt just då i alla fall.
När jag tagit mig tillbaka till dansgolvet sprang jag på en gammal journalistklasskompis och hennes fru. Hemskt trevligt.
Därefter blev jag uppraggad av en Malin som undrade om jag visste om att jag var "förbannat jävla snygg".
När jag tagit mig tillbaka till dansgolvet sprang jag på en gammal journalistklasskompis och hennes fru. Hemskt trevligt.
Därefter blev jag uppraggad av en Malin som undrade om jag visste om att jag var "förbannat jävla snygg".
Bild från kvällen innan förvisso, men det var ingen större skillnad ändå. Jag såg nog lika sliten ut båda dagarna. Såhär i efterhand kan jag ju tycka att det var lite väl pretto av mig att ha regnbågssjal på queerklubb...
Några pinsamma ögonblick ej värda att nämna senare tog vi varandra i handen, jag och Malin, och gick till Jalla Jalla och åt falafel. Jag fortsatte på min inslagna bana och skämde ut mig lite till (vad är de där minnesluckorna folk snackar om? Nästa gång vill jag ha några av dem, tack). När falafeln var uppäten och jag hade pratat hål i huvudet på alla som var där satte jag mig själv och Johannes i en taxi och åkte hem. Vi sa god natt vid halv fem och vid åtta på morgonen kunde jag inte sova en sekund till. Tvi vale. Gissa om det var kul att jobba igår kväll.
Idag var det jobb igen. Tupplurade när jag kom hem och sen tog jag mig i kragen och promenerade en sväng.
Det har inte gått jättebra med de där löparrundorna jag snackade om. Promenerade i nyinköpta skorna i måndags för att känna in dem. I tisdags tyckte jag att jag var frisk så jag sprang 3 km. Senare på kvällen fick jag så ont i halsen att huvudamputation kändes som en rimlig åtgärd. Proppade kroppen full med Ibuprofen för att kunna sova på natten. Så det blev några dagars vila och så promenad idag då. Hittade nya fina vägar, börjar gilla ensampromenaderna nu. Skönt att rensa huvudet.
Imorgon och på tisdag är det jobb och sen är jag visst ledig i flera dagar igen. Har storslagna planer såklart, men först sova ikapp ta mig tusan.
Några pinsamma ögonblick ej värda att nämna senare tog vi varandra i handen, jag och Malin, och gick till Jalla Jalla och åt falafel. Jag fortsatte på min inslagna bana och skämde ut mig lite till (vad är de där minnesluckorna folk snackar om? Nästa gång vill jag ha några av dem, tack). När falafeln var uppäten och jag hade pratat hål i huvudet på alla som var där satte jag mig själv och Johannes i en taxi och åkte hem. Vi sa god natt vid halv fem och vid åtta på morgonen kunde jag inte sova en sekund till. Tvi vale. Gissa om det var kul att jobba igår kväll.
Idag var det jobb igen. Tupplurade när jag kom hem och sen tog jag mig i kragen och promenerade en sväng.
Det har inte gått jättebra med de där löparrundorna jag snackade om. Promenerade i nyinköpta skorna i måndags för att känna in dem. I tisdags tyckte jag att jag var frisk så jag sprang 3 km. Senare på kvällen fick jag så ont i halsen att huvudamputation kändes som en rimlig åtgärd. Proppade kroppen full med Ibuprofen för att kunna sova på natten. Så det blev några dagars vila och så promenad idag då. Hittade nya fina vägar, börjar gilla ensampromenaderna nu. Skönt att rensa huvudet.
Imorgon och på tisdag är det jobb och sen är jag visst ledig i flera dagar igen. Har storslagna planer såklart, men först sova ikapp ta mig tusan.
Tonårsliv del sju
Fy fan vilken vecka. Hamnade i en dålig spiral efter förra helgen och nu är det nog dags att skärpa till sig lite. Finns inget häftigt att säga om det alls, det är enbart negativt.
Efter ett par mojitos på balkongen i lördags hörde Johannes av sig med inbjudan till gayklubben Wonk.
Magnus expressfärgade mitt hår. Grått och trist innan.
Efter ett par mojitos på balkongen i lördags hörde Johannes av sig med inbjudan till gayklubben Wonk.
Magnus expressfärgade mitt hår. Grått och trist innan.
Nu är det chokladbrunt och trevligt igen, trots att det inte syns någon skillnad på Magnus mobilbilder.
Sen vampade vi till oss och drog till stan.
Sen vampade vi till oss och drog till stan.
Ja jag vet, men jag bjuder på det.
Kvällen blev riktigt fin, med nya bekantskaper. Magnus hade fullt sjå att försöka skilja på straighta tjejer och drag queens.
Nöjda och glada vandrade vi hemåt vid fyratiden och var hemma vid fem, trötta som två små as.
Jag lyckas på nåt sätt alltid ha smssällskap av herr H när jag borde sova, så det kunde jag bara glömma den natten (morgonen).
Unnade mig ett par timmar för skönhetens skull på eftermiddagen istället, innan jag drog från stan för dejt nummer två.
Vi pratade om tusen bra grejer till fyra i morse, dejtsnubben och jag, sen sov jag en timme eller två. Körde tillbaka till Malmö vid halv två. Hann bara parkera, sen skulle vi åka och hämta ungen. Det var åtta sega mil.
Jag vet att jag får skylla mig själv, men nu är jag riktigt sliten. Ska bli skönt med Magnus och Bosses veckorutiner igen efter den här långhelgen.
På fredag ska Magnus och Bo hem till Smålandet. Kanske kanske att jag följer med, om nån vill ses och dricka en kopp nyponte.
/J
Kvällen blev riktigt fin, med nya bekantskaper. Magnus hade fullt sjå att försöka skilja på straighta tjejer och drag queens.
Nöjda och glada vandrade vi hemåt vid fyratiden och var hemma vid fem, trötta som två små as.
Jag lyckas på nåt sätt alltid ha smssällskap av herr H när jag borde sova, så det kunde jag bara glömma den natten (morgonen).
Unnade mig ett par timmar för skönhetens skull på eftermiddagen istället, innan jag drog från stan för dejt nummer två.
Vi pratade om tusen bra grejer till fyra i morse, dejtsnubben och jag, sen sov jag en timme eller två. Körde tillbaka till Malmö vid halv två. Hann bara parkera, sen skulle vi åka och hämta ungen. Det var åtta sega mil.
Jag vet att jag får skylla mig själv, men nu är jag riktigt sliten. Ska bli skönt med Magnus och Bosses veckorutiner igen efter den här långhelgen.
På fredag ska Magnus och Bo hem till Smålandet. Kanske kanske att jag följer med, om nån vill ses och dricka en kopp nyponte.
/J
Tonårsliv del sex
Sådärja. Hemma i Malmö igen efter 15 timmar out of town på en....ehum...dejt.
Inte en riktig dejt förstås, we´re not the dating kind. Men en bra kväll var det och vi snackade en del skit.
För första gången på ett tag nu kom genusdiskussionen upp (men inte på mitt initiativ, skall tilläggas). Vi får nog enas om att vara oense i den frågan. Han tyckte att män och kvinnor är olika och att män ska vara beskyddande, jag tyckte att han var löjligt konservativ och borde gå en snabbkurs i socialkonstruktivism. Han tyckte att jag var töntig som slängde mig med såna begrepp. Jag tyckte att jag var bäst (helt och hållet en objektiv iakttagelse, såklart).
Sen snackade vi skit om folk i Småland och folk från förr. Mycket mer borde nog sägas, har jag en känsla av.
Hur som helst så var kvällen precis vad jag behövde. Leve spontaniteten!
Och Johannes: jag drack öl, helt på eget bevåg. I sommar är jag nog vuxen nog att softa på uteserveringar med en kall öl. Eller så håller jag mig till vatten. Jag är ju rolig ändå.
/J
Inte en riktig dejt förstås, we´re not the dating kind. Men en bra kväll var det och vi snackade en del skit.
För första gången på ett tag nu kom genusdiskussionen upp (men inte på mitt initiativ, skall tilläggas). Vi får nog enas om att vara oense i den frågan. Han tyckte att män och kvinnor är olika och att män ska vara beskyddande, jag tyckte att han var löjligt konservativ och borde gå en snabbkurs i socialkonstruktivism. Han tyckte att jag var töntig som slängde mig med såna begrepp. Jag tyckte att jag var bäst (helt och hållet en objektiv iakttagelse, såklart).
Sen snackade vi skit om folk i Småland och folk från förr. Mycket mer borde nog sägas, har jag en känsla av.
Hur som helst så var kvällen precis vad jag behövde. Leve spontaniteten!
Och Johannes: jag drack öl, helt på eget bevåg. I sommar är jag nog vuxen nog att softa på uteserveringar med en kall öl. Eller så håller jag mig till vatten. Jag är ju rolig ändå.
/J
Tonårsliv del fem
19 timmar efter att vi lämnade hemmet är jag nu åter i min högborg.
Kvällen jag hade peppat för blev inte ens i närheten av vad jag hade tänkt mig. En vän fick en riktigt snefylla och blev utkastad innan klockan var tio. En vän var lite för kaxig mot polisen och hamnade i fyllecell.
En vän jag sett fram emot att träffa hamnade mitt i ett dramatiskt samtal och blev avsnäst av min bror och sen såg jag inte honom mer (vännen alltså). Min bror gick hem relativt tidigt. En vän jag inte träffat på många år var oväntat kärvänlig.
Kvällen slutade med en bilfärd till min brorsas vän Elias tillsammans med Micke och Björn. Sen drog Elias för att möta upp fler vänner.
Fyllecellshåkan ringde och väckte mig vid sju i morse och vid halv åtta fick jag gå ner och släppa in honom. Några timmar senare kom Elias hem. Sen ramlade det in mer folk.
På det stora hela en otroligt märklig kväll, men rätt bra ändå på sitt sätt. Jag fick i alla fall mitt bekräftelsebehov tillfredsställt, nåt annat kan man inte säga. Märkligt som sagt, men trevligt.
Nu ska jag kurera mig med bakfyllepasta.
/J
Kvällen jag hade peppat för blev inte ens i närheten av vad jag hade tänkt mig. En vän fick en riktigt snefylla och blev utkastad innan klockan var tio. En vän var lite för kaxig mot polisen och hamnade i fyllecell.
En vän jag sett fram emot att träffa hamnade mitt i ett dramatiskt samtal och blev avsnäst av min bror och sen såg jag inte honom mer (vännen alltså). Min bror gick hem relativt tidigt. En vän jag inte träffat på många år var oväntat kärvänlig.
Kvällen slutade med en bilfärd till min brorsas vän Elias tillsammans med Micke och Björn. Sen drog Elias för att möta upp fler vänner.
Fyllecellshåkan ringde och väckte mig vid sju i morse och vid halv åtta fick jag gå ner och släppa in honom. Några timmar senare kom Elias hem. Sen ramlade det in mer folk.
På det stora hela en otroligt märklig kväll, men rätt bra ändå på sitt sätt. Jag fick i alla fall mitt bekräftelsebehov tillfredsställt, nåt annat kan man inte säga. Märkligt som sagt, men trevligt.
Nu ska jag kurera mig med bakfyllepasta.
/J
Tonårsliv del 3
Gårdagen började med ambitionen att tentaplugga. Istället blev det tv-serier, onlinespel och massa bra musik. Efter ett tag tröttnade jag dock på min ständigt frånvarande självdisciplin, så jag började skriva in anteckningarna från föreläsningarna på datorn. Det var ganska nyttigt, märkte jag. Man får liksom tänka till igen. Och jag förstår ungefär 25 procent av anteckningarna eftersom jag i stort sett bara antecknat det läraren skrivit på tavlan. Ett riktigt bra utgångsläge, med andra ord.
Skulle träffa Johannes och Cajsa på KM klockan 19:00 och tyckte att jag hade gott om tid, klockan var ju bara fyra. Tjoff sa det och sen var klockan tio i sex och stressen blev plötsligt väldigt påtaglig. Men jag hann med en minuts marginal ut till busshållplatsen och var först på plats på KM. Fick vänta på de andra två i nästan en kvart.
Sen tacobuffé som vanligt och en extremt trevlig kille på telefon och i baren (förmodligen samma), vilket är ganska ovanligt där. Martin dök upp också.
Sen trodde jag att alla skulle med till Popidyll på Söderport, men det var visst bara jag och Johannes. Bokstavligt talat haha. Det var kanske 10-15 personer där när vi kom dit. Efter nån timme dök Lena och hennes kanadensiska kusin upp. Jag fick inte fram ett enda ord på engelska av nån anledning så jag och Lena pratade svenska tills det började kännas ohyfsat och då gick vi över till engelska och sen flöt det på. En mycket stor del av samtalet kom att handla om sprit; svensk, kanadensisk och skillnader i pris. Sen skålade vi. Richard var ganska lätt att komma överens med, på det där ironiska och sarkastiska sättet som jag älskar. Hur skönt är det inte att kunna dissa nån man inte känner som fan och både den personen och jag själv vet exakt hur mycket ironi det ligger i det hela? Det är dock inget man ska prova om man inte är 100% säker på att den andra personen förstår. Många pinsamma ögonblick har uppstått på grund av detta :)
Efter runt 10 minuters samtalande sa Richard "if you get so drunk that you end up puking outside in the bushes, I will NOT help you get up" och så gav han mig handen. Haha vad fan? Jag hade suttit och sippat väldigt snyggt på min enda drink medan de hann dricka upp en och en halv cider så det var nog inte mest troligt att jag var den som skulle hamna i buskarna. Sen dissade han popfolkets svampfrisyrer (som tydligen alla svenskar har).
Sen kom Lenas sambo och sen gick de tre hem efter ett tag. Jag och Johannes var kvar till stängning och då hade jag missat min buss med tio freaking minuter, så Johannes fick hålla mig sällskap i en timme. Jag pratade oavbrutet från det att Lena med entourage gick hem och idag har jag knappt nån röst kvar. Tror jag. Det känns inte som att det är läge att testa röstkapaciteten när man är ensam i sitt rum och har en sambo en halvmeter och en papperstunn vägg bort. Skulle nog kunna bli en konstig(are) stämning sen.
Nu: dags att återgå till anteckningarna.
/J
Skulle träffa Johannes och Cajsa på KM klockan 19:00 och tyckte att jag hade gott om tid, klockan var ju bara fyra. Tjoff sa det och sen var klockan tio i sex och stressen blev plötsligt väldigt påtaglig. Men jag hann med en minuts marginal ut till busshållplatsen och var först på plats på KM. Fick vänta på de andra två i nästan en kvart.
Sen tacobuffé som vanligt och en extremt trevlig kille på telefon och i baren (förmodligen samma), vilket är ganska ovanligt där. Martin dök upp också.
Sen trodde jag att alla skulle med till Popidyll på Söderport, men det var visst bara jag och Johannes. Bokstavligt talat haha. Det var kanske 10-15 personer där när vi kom dit. Efter nån timme dök Lena och hennes kanadensiska kusin upp. Jag fick inte fram ett enda ord på engelska av nån anledning så jag och Lena pratade svenska tills det började kännas ohyfsat och då gick vi över till engelska och sen flöt det på. En mycket stor del av samtalet kom att handla om sprit; svensk, kanadensisk och skillnader i pris. Sen skålade vi. Richard var ganska lätt att komma överens med, på det där ironiska och sarkastiska sättet som jag älskar. Hur skönt är det inte att kunna dissa nån man inte känner som fan och både den personen och jag själv vet exakt hur mycket ironi det ligger i det hela? Det är dock inget man ska prova om man inte är 100% säker på att den andra personen förstår. Många pinsamma ögonblick har uppstått på grund av detta :)
Efter runt 10 minuters samtalande sa Richard "if you get so drunk that you end up puking outside in the bushes, I will NOT help you get up" och så gav han mig handen. Haha vad fan? Jag hade suttit och sippat väldigt snyggt på min enda drink medan de hann dricka upp en och en halv cider så det var nog inte mest troligt att jag var den som skulle hamna i buskarna. Sen dissade han popfolkets svampfrisyrer (som tydligen alla svenskar har).
Sen kom Lenas sambo och sen gick de tre hem efter ett tag. Jag och Johannes var kvar till stängning och då hade jag missat min buss med tio freaking minuter, så Johannes fick hålla mig sällskap i en timme. Jag pratade oavbrutet från det att Lena med entourage gick hem och idag har jag knappt nån röst kvar. Tror jag. Det känns inte som att det är läge att testa röstkapaciteten när man är ensam i sitt rum och har en sambo en halvmeter och en papperstunn vägg bort. Skulle nog kunna bli en konstig(are) stämning sen.
Nu: dags att återgå till anteckningarna.
/J
Another night in Kalmar
Nu du Kat! Nu har jag varit ute och levt tonårsliv igen ;)
Jag måste nog säga att viskvällen levererade exakt vad jag trodde att den skulle leverera. Mycket fint.
Jag mötte upp Johannes i baren vid nio och inväntade Lena med entourage. Efter en stund dök Jacke upp (sångaren i storebrors band och han som vill sluta och alltså mer eller mindre är ansvarig för splittringen). Han kikade blygt på oss och hälsade som om jag var arg på honom, såg mest ut som att han ville springa därifrån. Men jag pratade på och han verkade slappna av lite.
Sen kom Patte och Civilisationen och sen Lena och folket. Jag pratade med Almqvist (trummis i Civilisationen och storebrors band). Kollade hur det kändes och så, han tyckte att vemodigt var exakt rätt ord för splittringen. Han sa att jag nog hade tolkat Jacke rätt där tidigare, han hade varit väldigt orolig för allas reaktioner.
Stina Künstlicher spelade och hon var okej, men publiken var off.
Sen spelade Patte och uppmärksamheten från publiken var nästan total. Jag måste få säga det igen; han är underbar!
Efter spelningen drog sig Lena & co hem. Jag och Johannes hittade Patte och Kalle Lööw (igen). Vi konstaterade att vi tydligen är på samma ställe obehagligt ofta nuförtiden. Vi följde med Kalles gäng till The Rock. Johannes och jag hängde i baren och snackade om precis allt möjligt, mycket bra. Vi avslutade kvällen med att göra en Cajsa och smita upp på Bistro Bar (?). En klubb som hette Ernesto på min tid och som inatt spelade 90-talspop. Vi betraktade alla dödsseriösa människor som såg ut som halv två på natten. Klänningen på sned, kollapsad frisyr och en desperat blick som skannade av dansgolvet i jakt efter någon att gå hem med.
Vi lämnade det efter en kort stund och begav oss ner till centralen för att sätta mig på en buss hem. Där sprang vi på Kalle igen, han hade blivit lämnad av de andra och skulle nu försöka ta sig hem till Blomstermåla. Han berättade en otroligt obehaglig men underhållande stalkerhistoria. Sen gav han relationsråd, med kommentaren "mina egna förhållanden funkar aldrig, men jag är skitbra på att hjälpa andra". Känns ju lovande.
Jag kom hem safe and sound strax innan tre, men någon extremt defekt biologisk klocka i mig sa att jag ville vakna vid halv sju igen. Efter en timme av försök att tvinga mig själv att somna om insåg jag att det var meningslöst och det är väl lika bra att kickstarta dagen.
/J
Jag måste nog säga att viskvällen levererade exakt vad jag trodde att den skulle leverera. Mycket fint.
Jag mötte upp Johannes i baren vid nio och inväntade Lena med entourage. Efter en stund dök Jacke upp (sångaren i storebrors band och han som vill sluta och alltså mer eller mindre är ansvarig för splittringen). Han kikade blygt på oss och hälsade som om jag var arg på honom, såg mest ut som att han ville springa därifrån. Men jag pratade på och han verkade slappna av lite.
Sen kom Patte och Civilisationen och sen Lena och folket. Jag pratade med Almqvist (trummis i Civilisationen och storebrors band). Kollade hur det kändes och så, han tyckte att vemodigt var exakt rätt ord för splittringen. Han sa att jag nog hade tolkat Jacke rätt där tidigare, han hade varit väldigt orolig för allas reaktioner.
Stina Künstlicher spelade och hon var okej, men publiken var off.
Sen spelade Patte och uppmärksamheten från publiken var nästan total. Jag måste få säga det igen; han är underbar!
Efter spelningen drog sig Lena & co hem. Jag och Johannes hittade Patte och Kalle Lööw (igen). Vi konstaterade att vi tydligen är på samma ställe obehagligt ofta nuförtiden. Vi följde med Kalles gäng till The Rock. Johannes och jag hängde i baren och snackade om precis allt möjligt, mycket bra. Vi avslutade kvällen med att göra en Cajsa och smita upp på Bistro Bar (?). En klubb som hette Ernesto på min tid och som inatt spelade 90-talspop. Vi betraktade alla dödsseriösa människor som såg ut som halv två på natten. Klänningen på sned, kollapsad frisyr och en desperat blick som skannade av dansgolvet i jakt efter någon att gå hem med.
Vi lämnade det efter en kort stund och begav oss ner till centralen för att sätta mig på en buss hem. Där sprang vi på Kalle igen, han hade blivit lämnad av de andra och skulle nu försöka ta sig hem till Blomstermåla. Han berättade en otroligt obehaglig men underhållande stalkerhistoria. Sen gav han relationsråd, med kommentaren "mina egna förhållanden funkar aldrig, men jag är skitbra på att hjälpa andra". Känns ju lovande.
Jag kom hem safe and sound strax innan tre, men någon extremt defekt biologisk klocka i mig sa att jag ville vakna vid halv sju igen. Efter en timme av försök att tvinga mig själv att somna om insåg jag att det var meningslöst och det är väl lika bra att kickstarta dagen.
/J
Those crazy nights in Calmare
Jag var på spelning igår. Den började vid halv tolv. Vid fem i halv kastade jag mig av bussen och in på The Rock lagom tills Up to the Wrist började spela. Mycket bra. Sen en drink, kallprat, en tjej raggade på mig med mordisk fylleblick och sen började Steve i Beverly Hills spela. Det gick åt helvete för dem haha. Viktor (basist? Gitarrist?) var full och snubblade så alla sladdar drogs ut. En dam i 50-årsåldern trodde hon var 25 och försökte hångla upp majoriteten av bandet samt publiken närmast scenen. Ofräscht och ovälkommet.
Sen dystert eftersnack med bandet, Håkan var skitsur och de andra besvikna, sen två cider och sen var det klippt för mig. Kalle Lööw var där. Han hade klippt av håret, kände knappt igen honom. Sen spelade några andra band som vi inte lyssnade på. Sen fyllekäk på Café Corner. Sen taxi till Blomstermåla. Sen mellanlandning hos Bertilsson. Jag och Björn pallade inte, lämnade Håkan där och gick hem till Sebbe. Där var Patte (Kejtsson), Patte (som Johannes och jag turade med i höstas) och Björns band Up to the Wrist. Patte (K) underhöll med sitt fantastiska gitarrspelande och små visor som bådar gott inför fredag. Sen kom Håkan. Sen gick Björn och hans band hem. Fan jag tror jag är kär i Björn. Om det inte vore för det faktum att han är 16 och jag gammal nog att vara hans mormor, så ;) Nädå, skämt åsido, charmigare människa får man leta efter!
Kvällen slutade i epic failure när lillebror hämtade mig och skjutsade hem mig till Kalmar igen. Kom hem nu vid halv nio. Lagom lång efterfest, kände jag. Notera att jag drack en fyra jäger/red bull samt 2 päroncider och blev så hysteriskt full att jag fortfarande är onykter. Jag sov med ögonen öppna i bilen på vägen hem, orkade inte blunda. Fan vad jag är gammal!
Det här är vad jag fick ut av kvällen, tjockt nice:
Nu ska jag sova bort den här dagen och hoppas på att jag mår bättre ikväll.
/J
Sen dystert eftersnack med bandet, Håkan var skitsur och de andra besvikna, sen två cider och sen var det klippt för mig. Kalle Lööw var där. Han hade klippt av håret, kände knappt igen honom. Sen spelade några andra band som vi inte lyssnade på. Sen fyllekäk på Café Corner. Sen taxi till Blomstermåla. Sen mellanlandning hos Bertilsson. Jag och Björn pallade inte, lämnade Håkan där och gick hem till Sebbe. Där var Patte (Kejtsson), Patte (som Johannes och jag turade med i höstas) och Björns band Up to the Wrist. Patte (K) underhöll med sitt fantastiska gitarrspelande och små visor som bådar gott inför fredag. Sen kom Håkan. Sen gick Björn och hans band hem. Fan jag tror jag är kär i Björn. Om det inte vore för det faktum att han är 16 och jag gammal nog att vara hans mormor, så ;) Nädå, skämt åsido, charmigare människa får man leta efter!
Kvällen slutade i epic failure när lillebror hämtade mig och skjutsade hem mig till Kalmar igen. Kom hem nu vid halv nio. Lagom lång efterfest, kände jag. Notera att jag drack en fyra jäger/red bull samt 2 päroncider och blev så hysteriskt full att jag fortfarande är onykter. Jag sov med ögonen öppna i bilen på vägen hem, orkade inte blunda. Fan vad jag är gammal!
Det här är vad jag fick ut av kvällen, tjockt nice:
Aj aj på armbågen!
Nu ska jag sova bort den här dagen och hoppas på att jag mår bättre ikväll.
/J
