Fem Bosse är fler än fyra elefanter
Jag var hemma nästan hela förra veckan på grund av feber och förkylning, men helt overksam var jag inte.
Bosse fick en ny tröja till exempel.
Kat: Haha hon sitter faktiskt och räknar sina mynt i videon i bilen. Hon är väldigt medveten om vad pengar är för nåt. Det bådar inte gott!
"Majlis" pappa har nu fått också fått ett namn. Det är lite svårare än Kat, så nu heter han Ome. Jag och Magnus pratar nästan aldrig om er, men sjukt viktiga är ni tydligen i alla fall ;)
Bosse fick en ny tröja till exempel.
Hon är inte så värst road av att vara med. Eller i alla fall inte av att stå stilla i två sekunder så att jag kan få en hyfsad bild :)
När det var dags för bokläsning i lördags kväll var det plötsligt ombytta roller. Nu skulle Magnus och jag få äran att lyssna när hon läste. Magnus brukar oftast läsa annars och eftersom Bosse helst vill att vi ska läsa alla hennes böcker 100 gånger om, så brukar Magnus säga att hon får välja en bok och så läser han den. Det har hon tagit fasta på.
Boken hon "läser" heter Sune tar semester och handlar om Sune som ska sova över i sin koja. Men det där med handling kan man ju göra som man vill med...
Boken hon "läser" heter Sune tar semester och handlar om Sune som ska sova över i sin koja. Men det där med handling kan man ju göra som man vill med...
Kat: Haha hon sitter faktiskt och räknar sina mynt i videon i bilen. Hon är väldigt medveten om vad pengar är för nåt. Det bådar inte gott!
"Majlis" pappa har nu fått också fått ett namn. Det är lite svårare än Kat, så nu heter han Ome. Jag och Magnus pratar nästan aldrig om er, men sjukt viktiga är ni tydligen i alla fall ;)
Bosse sportar 70-tal
Kat ville ha outfitbilder och jag måste ju börja nånstans ;)
Sen åker Bosse och köper en ny dammsugare. Det kan man ju vara glad för.
Det där med ficka på ryggen skulle visa sig vara ganska behändigt.
Räkna med Bosse.
Din mamma jobbar inte här
Igår kväll läste jag ett blogginlägg för Magnus.
När jag läst klart berättade han att hans kollega R var likadan och att R nu skulle bli pappa. De hade diskuterat det tidigare i veckan. R hade fällt någon halvignorant kommentar om barn och genus, varpå Magnus hade svarat
- Men det är ju så att flickor och pojkar blir bemötta på olika sätt. Om en flicka ramlar så säger folk "men lilla prinsessan, hur gick det? Kom får jag se!", men om en pojke ramlar så säger folk istället "upp och hoppa, det var inte så farligt. Fortsätt leka nu!".
R hade då sett förvånad ut och sagt att han aldrig tänkt på att det var så.
Magnus hade då gått all in och fortsatt med en historielektion
- Och tänk att för inte så många decennier sen så var rosa en färg för pojkar och blå en färg för flickor...
Heja Magnus!
Och jag blir glad att höra att Magnus tar diskussionen och R är öppen för nya tankar i en bransch där sånt här fortfarande anses vara roligt, så roligt att man väljer att trycka det i den fackliga tidskriften Byggarbetaren
När jag läst klart berättade han att hans kollega R var likadan och att R nu skulle bli pappa. De hade diskuterat det tidigare i veckan. R hade fällt någon halvignorant kommentar om barn och genus, varpå Magnus hade svarat
- Men det är ju så att flickor och pojkar blir bemötta på olika sätt. Om en flicka ramlar så säger folk "men lilla prinsessan, hur gick det? Kom får jag se!", men om en pojke ramlar så säger folk istället "upp och hoppa, det var inte så farligt. Fortsätt leka nu!".
R hade då sett förvånad ut och sagt att han aldrig tänkt på att det var så.
Magnus hade då gått all in och fortsatt med en historielektion
- Och tänk att för inte så många decennier sen så var rosa en färg för pojkar och blå en färg för flickor...
Heja Magnus!
Och jag blir glad att höra att Magnus tar diskussionen och R är öppen för nya tankar i en bransch där sånt här fortfarande anses vara roligt, så roligt att man väljer att trycka det i den fackliga tidskriften Byggarbetaren
Festivalkid
I morse var det min tur att lämna ungen på förskolan. När det är min tur brukar vi alltid käka långfrukost och samtala om livet. Det verkar som att hon uppskattade Nofx i måndags.
Bosse: Åka buss!
Jag: Vart ska du åka?
Bosse: Åka buss! Där klappa å där dansa! Jaa!
Bosse: Åka buss!
Jag: Vart ska du åka?
Bosse: Åka buss! Där klappa å där dansa! Jaa!
Mer festival!
Fick sluta jobba en timme tidigare igår (woho) och planen var att åka hem och sovpeppa för eftermiddagens alla superspelningar. Tänkte se Looptroop, Bouncing Souls, No use for a name, Nofx och Ghost.
Vi såg Nofx i alla fall. Riktigt flott! Bosse var såklart med!
Vi såg Nofx i alla fall. Riktigt flott! Bosse var såklart med!
Sen hittade jag min holländska vän Niels i publiken och medan lilla familjen promenerade hemåt efter spelningen styrde jag och Niels kosan mot efterfesten på Debaser. Många bekanta ansikten där, trevligt.
Vid tre var jag helt slut, inte fullständigt nykter och definitivt den mest frusna människan i Malmö. Promenerade bort till Värnhem med brorsan och Niels. Hämtade min cykel och cyklade de fem kilometerna hem. Aldrig har det varit så segt att cykla genom stan.
Och så vaknade jag i morse. Inte bakfull, men jävligt sjuk. Great! Precis när jag blivit av med förra veckans förkylning.
Dålig timing var det dessutom eftersom Magnus bokat in visningar av lägenheten efter lunch. Så det var bara att masa sig upp och försöka uppbåda tillräckligt med kraft för att expresstäda lägenheten. Sen halvdäckade jag på soffan. Hyresbolagets värd sa till de sista besökarna att "nej det händer inte mer på Holma än någon annanstans i Malmö". Say what?!
Jaja, bara vi blir av med lägenheten så.
Imorgon inställd arbetsdag tjohej.
Vid tre var jag helt slut, inte fullständigt nykter och definitivt den mest frusna människan i Malmö. Promenerade bort till Värnhem med brorsan och Niels. Hämtade min cykel och cyklade de fem kilometerna hem. Aldrig har det varit så segt att cykla genom stan.
Och så vaknade jag i morse. Inte bakfull, men jävligt sjuk. Great! Precis när jag blivit av med förra veckans förkylning.
Dålig timing var det dessutom eftersom Magnus bokat in visningar av lägenheten efter lunch. Så det var bara att masa sig upp och försöka uppbåda tillräckligt med kraft för att expresstäda lägenheten. Sen halvdäckade jag på soffan. Hyresbolagets värd sa till de sista besökarna att "nej det händer inte mer på Holma än någon annanstans i Malmö". Say what?!
Jaja, bara vi blir av med lägenheten så.
Imorgon inställd arbetsdag tjohej.
Kulturliv i Malmö
Jobbade 17-timmarspass igår. Det gick otroligt fort faktiskt, trodde det skulle bli segt. Apropå det här med timmar så ringde min arbetsgivare i onsdags och frågade om jag ville ha ett 24-timmarspass nu i helgen (från lördag morgon till söndag morgon). Jag svarade henne att jag skulle jobba 17 timmar på fredagen och sen börja jobba igen vid lunch på söndagen och 8 timmar framåt och att det därför blev svårt att ta det passet. På det svarade hon "ja men om du inte börjar förrän lunch på söndagen så...?". Jo tjena.
Hur som helst. Jobbade alltså 7-24 igår. Sen tänkte jag att äsch det där med att sova verkar ju ändå inte funka, så jag tog bilen till Helsingborg istället. Snackade skit och kollade på skräp-tv med Håkan till kvart över sex i morse. Han är en jävel på det där med skräp-tv och den stora fördelen med att bo såhär långt söderut är att vi får njuta även av det danska skräptvutbudet woo! Var hemma här igen vid sjusnåret och möttes i dörren av en morgonpigg Bosse som sprang rakt i famnen på mig och frågade "Jenka lobbat?".
Hon är för söt när hon inte kan säga vissa konsonanter och istället använder sig av L.
Sen sa jag hej då till Bosse och pappan. De skulle åka till Småland och hälsa på farbror Jonte (Nonte Boy, om du frågar Bosse).
Slappade bort precis hela dagen och sen tog jag bussen till stan. Såg Hoola Bandoola Band tillsammans med min storebror, Gigi, Linn och en imponerande full Martin som skrålade med i låtarna på ett helt fantastiskt vis.
Mitt i filmandet blev vår plats plötsligt en genomfartsled, som synes. Men kolla på tamburinsnubben, skön en där han smyger omkring och myser!
Efter det sprang vi på Elias, piano-Dan, tjejen som jag aldrig lär mig namnet på (Ellen kanske?), JK och Frank. Tycker det är gulligt att min brors vänner alltid blir glada och kramas som om vi vore gamla vänner när vi ses, fast jag knappt känner dem alls och bara har träffat dem ett par gånger.
Piano-Dan är en av de härliga. Har träffat honom kanske fyra gånger allt som allt. Första två gångerna sa han max "hej" när jag kom och sen inte ett ord till, verkade rätt sur och dryg i största allmänhet. Träffade honom igen på KB i maj, full som ett ägg var han och pladdrade på som fan, kramades och berömde mig för allt möjligt.
Idag nästan ropade han hej och slängde sig om halsen på mig. Jo jag tackar jag. En stilig karl är han också. Har varit med i italienska Vogue och allt. Men det får man inte prata om för då blir han så generad.
Sen träffade jag Johannes med mor och bror. Vi strosade omkring och kollade på festivalutbudet. Hittade Liza och Dennis på en bänk och pratade bort en stund. Sen var vi nöjda för dagen och skildes åt.
Nu blir det sova sova och imorgon jobba jobba följt av musik i stan. Kan konstatera att jag gillar den häringa stadsfestivalen!
Hur som helst. Jobbade alltså 7-24 igår. Sen tänkte jag att äsch det där med att sova verkar ju ändå inte funka, så jag tog bilen till Helsingborg istället. Snackade skit och kollade på skräp-tv med Håkan till kvart över sex i morse. Han är en jävel på det där med skräp-tv och den stora fördelen med att bo såhär långt söderut är att vi får njuta även av det danska skräptvutbudet woo! Var hemma här igen vid sjusnåret och möttes i dörren av en morgonpigg Bosse som sprang rakt i famnen på mig och frågade "Jenka lobbat?".
Hon är för söt när hon inte kan säga vissa konsonanter och istället använder sig av L.
Sen sa jag hej då till Bosse och pappan. De skulle åka till Småland och hälsa på farbror Jonte (Nonte Boy, om du frågar Bosse).
Slappade bort precis hela dagen och sen tog jag bussen till stan. Såg Hoola Bandoola Band tillsammans med min storebror, Gigi, Linn och en imponerande full Martin som skrålade med i låtarna på ett helt fantastiskt vis.
Mitt i filmandet blev vår plats plötsligt en genomfartsled, som synes. Men kolla på tamburinsnubben, skön en där han smyger omkring och myser!
Efter det sprang vi på Elias, piano-Dan, tjejen som jag aldrig lär mig namnet på (Ellen kanske?), JK och Frank. Tycker det är gulligt att min brors vänner alltid blir glada och kramas som om vi vore gamla vänner när vi ses, fast jag knappt känner dem alls och bara har träffat dem ett par gånger.
Piano-Dan är en av de härliga. Har träffat honom kanske fyra gånger allt som allt. Första två gångerna sa han max "hej" när jag kom och sen inte ett ord till, verkade rätt sur och dryg i största allmänhet. Träffade honom igen på KB i maj, full som ett ägg var han och pladdrade på som fan, kramades och berömde mig för allt möjligt.
Idag nästan ropade han hej och slängde sig om halsen på mig. Jo jag tackar jag. En stilig karl är han också. Har varit med i italienska Vogue och allt. Men det får man inte prata om för då blir han så generad.
Sen träffade jag Johannes med mor och bror. Vi strosade omkring och kollade på festivalutbudet. Hittade Liza och Dennis på en bänk och pratade bort en stund. Sen var vi nöjda för dagen och skildes åt.
Nu blir det sova sova och imorgon jobba jobba följt av musik i stan. Kan konstatera att jag gillar den häringa stadsfestivalen!
Konstig vecka
Jobbar varannan dag och är ledig varannan. Blir helt förvirrad.
Imorgon är det lång jobbdag, men det kommer bli fint. Vi ska kolla läget på Malmöfestivalen och avnjuta lite kultur. Sånt kan man ju vara glad för.
Annars har jag inte gjort många knop den här veckan. Blev klar med mitt första större stickprojekt. Låt mig presentera Fulkoftan:
Imorgon är det lång jobbdag, men det kommer bli fint. Vi ska kolla läget på Malmöfestivalen och avnjuta lite kultur. Sånt kan man ju vara glad för.
Annars har jag inte gjort många knop den här veckan. Blev klar med mitt första större stickprojekt. Låt mig presentera Fulkoftan:
Magnus valde garnet och ungen valde knapparna.
Så kan det gå.
För övrigt tror jag att jag kanske kan börja titulera mig stamkund i garnbutiken nu. Kom in där idag (här ligger vi inte på latsidan) och båda ägarna sprack upp i stora leenden och ropade hej.
De hade varsin kund, så jag strosade omkring lite och väntade på att de skulle flytta sig från "min" hylla. Den ena kunden velade en lång stund och sa till slut till ägaren att hon kunde hjälpa mig istället, varpå ägaren gestikulerade avfärdande och sa "näää det är lugnt, hon kollar alltid själv en stund först". Vilket är helt korrekt.
10 små nystan blev det till slut och nya projekt planeras.
Apropå projekt fick jag mejl om minifotobeställningsjobb idag också. Eller egentligen inte så mycket foto som lite annat fotorelaterat jobb, kan bli kul!
Carro: Tack! Ja ni får gärna komma ner en helg sen när vi har flyttat! :)
För övrigt tror jag att jag kanske kan börja titulera mig stamkund i garnbutiken nu. Kom in där idag (här ligger vi inte på latsidan) och båda ägarna sprack upp i stora leenden och ropade hej.
De hade varsin kund, så jag strosade omkring lite och väntade på att de skulle flytta sig från "min" hylla. Den ena kunden velade en lång stund och sa till slut till ägaren att hon kunde hjälpa mig istället, varpå ägaren gestikulerade avfärdande och sa "näää det är lugnt, hon kollar alltid själv en stund först". Vilket är helt korrekt.
10 små nystan blev det till slut och nya projekt planeras.
Apropå projekt fick jag mejl om minifotobeställningsjobb idag också. Eller egentligen inte så mycket foto som lite annat fotorelaterat jobb, kan bli kul!
Carro: Tack! Ja ni får gärna komma ner en helg sen när vi har flyttat! :)
Vill vakna upp till nånting bra...
...En vanlig dag.
Hemma efter lång jobbdag och tankarna virvlar. Tre tråkiga och jobbiga besked på lika många dagar. I helgen från familjen och en kär kär vän och idag från en annan vän om hennes vän. Vad är det som händer egentligen?
4,5 månader kvar av året. 4,5 månader av bara positiva besked. Lycka och hälsa till alla hädanefter, deal?
Hemma efter lång jobbdag och tankarna virvlar. Tre tråkiga och jobbiga besked på lika många dagar. I helgen från familjen och en kär kär vän och idag från en annan vän om hennes vän. Vad är det som händer egentligen?
4,5 månader kvar av året. 4,5 månader av bara positiva besked. Lycka och hälsa till alla hädanefter, deal?
Ny kavalkad
I torsdags var jag ute och "ölade" med Johannes och jag har varit sjuk sen dess. Men jag gör inga kopplingar mellan "ölandet" och sjukligheten.
Igår stannade jag hemma hela dagen och var ynklig. Idag gick jag ut med lilla familjen och tittade på när Bosse tog sig en cykeltur. Jag har tagit bilderna som jag inte är med på själv, de andra har Magnus tagit.
Nu vet ni vem det är som bestämmer här hemma...
Igår stannade jag hemma hela dagen och var ynklig. Idag gick jag ut med lilla familjen och tittade på när Bosse tog sig en cykeltur. Jag har tagit bilderna som jag inte är med på själv, de andra har Magnus tagit.
Nu vet ni vem det är som bestämmer här hemma...
I morse blev jag äntligen klar med Cowl #2.
Ja, jag är trött, sjuk och ful, men haldsuken är klar i alla fall och Magnus har lagt beslag på den. Nu ska jag försöka bli klar med nästa evighetsprojekt.
Ja, jag är trött, sjuk och ful, men haldsuken är klar i alla fall och Magnus har lagt beslag på den. Nu ska jag försöka bli klar med nästa evighetsprojekt.
Babelafton
Efter en humörmässigt katastrofal arbetsdag som slutade med en käftsmäll kom jag så hem vid fem och andades ut. Barnvakten var på plats, Magnus hämtade take away-mat och jag gick och la mig. Mikro-sov i en halvtimme och sen blev det piffning tills jag nästan kände mig som människa igen.
Kapten Röd var underbar! Som alltid. Men det var otroligt jävla varmt därinne, alla svettades som grisar. Mindre trevligt när man som jag är kort och hamnar med näsan i armhålehöjd på normallånga människor. Men det var det värt!
Och jag är smygimponerad av ljudupptagningen i min iPhone. Galet högt där så jag trodde det mest skulle bli brus, men här är en glimt av gårdagen.
Ledig dag idag och jag har slappat som ingen har slappat förut.
Kat: lakanen är faktiskt från Jysk, otippat nog eftersom jag aldrig köper nåt därifrån. Vi sökte skydd för regnet där medan vi väntade på att Stoff & Stil skulle öppna. Vet inte alls hur kvaliteten är än, men de var billiga så den är säkert sådär. Fanns i lila också ;) (och med apor och pingviner, om man föredrar det).
Kapten Röd var underbar! Som alltid. Men det var otroligt jävla varmt därinne, alla svettades som grisar. Mindre trevligt när man som jag är kort och hamnar med näsan i armhålehöjd på normallånga människor. Men det var det värt!
Och jag är smygimponerad av ljudupptagningen i min iPhone. Galet högt där så jag trodde det mest skulle bli brus, men här är en glimt av gårdagen.
Ledig dag idag och jag har slappat som ingen har slappat förut.
Kat: lakanen är faktiskt från Jysk, otippat nog eftersom jag aldrig köper nåt därifrån. Vi sökte skydd för regnet där medan vi väntade på att Stoff & Stil skulle öppna. Vet inte alls hur kvaliteten är än, men de var billiga så den är säkert sådär. Fanns i lila också ;) (och med apor och pingviner, om man föredrar det).
9 augusti 2011
Bah! Sa jag nåt om lediga dagar? Jag tar tillbaka allt. Nytt schema från igår. 14.30-23 igår, 07-23 idag och 07-17 imorgon. Jag är SÅ JÄVLA trött idag!
Imorgon kväll ska jag och Magnus vuxenumgås till bra musik på Babel. När jag vaknar på torsdag ska jag vara bakfull och ledig! Torsdagens enda planerade aktivitet; zzzoovaa. Sen kör vi jobb på fredag igen och sen är det baske mig helg!
Johannes: du kan väl råka...eh bli sjuk...eller nåt ;)
8 augusti 2011
I fredags skrev vi äntligen på kontraktet på nya lägenheten, så nu kan jag andas ut lite. Om en månad börjar vi flytta.
Mamma, som för tre flyttar sen svor på att aldrig hjälpa mig att flytta igen, erbjöd sig igår att komma ner och hjälpa till. Fast jag vet att hon egentligen mest vill umgås med Bosse, så hon ska få sysselsätta ungen medan vi andra flyttar grejerna.
Igår var det ledig söndag med lilla familjen. Magnus och Bosse körde en photo shoot i vardagsrummet.
Mamma, som för tre flyttar sen svor på att aldrig hjälpa mig att flytta igen, erbjöd sig igår att komma ner och hjälpa till. Fast jag vet att hon egentligen mest vill umgås med Bosse, så hon ska få sysselsätta ungen medan vi andra flyttar grejerna.
Igår var det ledig söndag med lilla familjen. Magnus och Bosse körde en photo shoot i vardagsrummet.
Hon har Magnus gamla kamera. Magnus får egentligen inte använda min kamera. Om hon får bestämma alltså. "Nej, Jenka den!" säger hon och gestikulerar vilt.
Sen lugnar hon sig och poserar istället.
Sen lugnar hon sig och poserar istället.
Och så fick hon nya lakan igår. Ugglor förstås. Hur skulle jag kunna gå förbi utan att köpa när det är ugglor på?
Hon var nöjd, kröp ner direkt och låtsassov medan Magnus försökte få en bild.
Hon var nöjd, kröp ner direkt och låtsassov medan Magnus försökte få en bild.
Jobb i lördags och familjehäng igår. Det var väl ungefär så mycket som hände den här helgen.
Idag kör vi jobb igen och sen blir det nog ett par lediga dagar. Nästa vecka börjar Malmöfestivalen. Sjukt många bra akter. Ghost, Veronica Maggio, Hoola Bandoola, Looptroop, Movits! och Nofx bland andra. Det vill man inte missa!
Idag kör vi jobb igen och sen blir det nog ett par lediga dagar. Nästa vecka börjar Malmöfestivalen. Sjukt många bra akter. Ghost, Veronica Maggio, Hoola Bandoola, Looptroop, Movits! och Nofx bland andra. Det vill man inte missa!
Lilla Favoriten - allas favorit
För ett tag sen när Magnus skulle natta Bosse frågade hon:
- E Majli?
- Hon är i Stockholm, svarade Magnus.
- E Majli mamma....Kat?
- Hon är också i Stockholm.
- E Majli pappa?
- Han är i Stockholm, han också.
"E Majli?" frågar hon ungefär fem gånger per dag. Ibland varierar hon med "E Kat?".
När Magnus redovisat var alla befann sig sa Bosse:
- E pappa? DÄR!
Och så pekade hon på Magnus.
- E mamma? Nä borta, sa hon och tittade sig omkring.
Fina ungen, en dag kanske allt går att förklara.
Hon somnade i alla fall utan problem sen, det är ju alltid nåt.
- E Majli?
- Hon är i Stockholm, svarade Magnus.
- E Majli mamma....Kat?
- Hon är också i Stockholm.
- E Majli pappa?
- Han är i Stockholm, han också.
"E Majli?" frågar hon ungefär fem gånger per dag. Ibland varierar hon med "E Kat?".
När Magnus redovisat var alla befann sig sa Bosse:
- E pappa? DÄR!
Och så pekade hon på Magnus.
- E mamma? Nä borta, sa hon och tittade sig omkring.
Fina ungen, en dag kanske allt går att förklara.
Hon somnade i alla fall utan problem sen, det är ju alltid nåt.
När jag har tråkigt
stickar jag en halsduk. Den luktar får. Men det gör inte så mycket för Magnus claimade den, så jag ska göra en mer väldoftande till mig själv (Wollmeise?).
En cowl (finns det nåt svenskt namn?). Den är i alla fall stickad i cirkel, så man trär den liksom två varv över huvudet. Det var därför Magnus ville ha den, han hatar tydligen halsdukar som man måste knyta.
Annars gör jag inte så mycket. Rensar hårddisken och letar nya möbler. Och så porträttfotograferar vi ibland.
Annars gör jag inte så mycket. Rensar hårddisken och letar nya möbler. Och så porträttfotograferar vi ibland.
Jag är galet sugen på att åka till Göteborg imorgon. Min brors band spelar tillsammans med Splitside och ett göteborgsband på Sticky Fingers. Jag jobbar kväll imorgon, men funderar på att byta den till en annan dag och vara i Götet över dagen. Åh beslutsångest!
Bara för att...
...vara som alla andra. Här är listan.
1. Stänger du av mobilen när du sover?
Nej den är aldrig avstängd. Får något slags stressyndrom när batterinivån är lägre än 20%.
2. Vem såg dig senast naken?
Hehe... Troligen Mr Monday Morning.
3. Hur såg du ut på högstadiet?
Smal, svarthårig, svartklädd och nitprydd. En jävla attityd förmodligen.
4. Hur kommer du se ut om tjugo år?
Förhoppningsvis bättre än nu. Men jag är säkert sliten (och trött såklart).
5. Gick du på dagis?
Nope, hos dagmamma.
6. Hur är du att ha som arbetskamrat?
Beror helt på jobbet. Alltifrån lazy ass till provocerande driven och organisatorisk.
7. Har du celluliter?
Ett par tusen
8. Biter du på naglarna?
Har aldrig gjort
9. Har du något handikapp?
Ett och annat socialt handikapp. Tunghäfta och noll förmåga att kallprata, bland andra.
10. Är du rädd för att få hängbröst?
Inte särskilt. Lär väl få det förr eller senare, onödigt att ägna tid åt att tänka på det nu.
11. Tror du gud är en man eller kvinna?
Ingetdera
12. Svär du?
Ja
13. Är du trevlig mot Jehovas Vittnen?
Försöker låta bli att öppna dörren alls, så slipper jag vara både trevlig och otrevlig.
14. Hur homo är du på en skala 1-10?
5, skulle jag vilja säga. Men 3 kanske. Hur fan mäter man det? So far ganska hetero, men träffar jag rätt person så kanske det ändras (har vi inte pratat om det här förut?)
15. Tror du på utomjordingar?
Nåt slags liv finns det säkert nånstans därute.
16. Om du var tvungen att välja en maträtt att äta resten av ditt liv, vad väljer du?
Hehehehe tacos
17. Vilken mat är den största missen att bjuda dig på?
Pretty obvious. Men om vi ska vara mer specifika så; blodpudding. Spyr av lukten. Fy fan!
18. Har du blivit arresterad?
Inte än
19. Ljuger du?
Hallå! Jag är med och uppfostrar ett barn. Ja ja ja.
20. Har du kysst en polis?
Nej
21. Är du rädd för Securitasvakter?
Ogillar alla uniformsklädda människor, men rädd är väl att ta i.
22. Har du någonting att dölja?
Massor.
23. Vad har du på din nyckelknippa?
Nycklar
24. Är du / har du varit gift?
Nej, men jag är ju inte omöjlig på den punkten...
25. Skulle du kunna gå upp kl tre på natten för att hämta pojkvännen från krogen?
Ja.
26. Kan du laga cyklar?
Om jag vill så klarar jag det nog
27. Kan du fixa med bilar?
Upptäcker problem > rådfrågar mekanikerna i familjen > googlar lösning på problemet > löser det. Räknas det?
28. Brukar du köra om?
När det är befogat.
29. Kan du baka bröd?
Bäst i världen, fast jag är ingen brödmänniska.
30. Vet du hur man frostar av en frys?
Det är väl inte raketforskning direkt.
31. Vilken serie skulle du helst leva i?
Mitt liv känns som en dålig serie.
1. Stänger du av mobilen när du sover?
Nej den är aldrig avstängd. Får något slags stressyndrom när batterinivån är lägre än 20%.
2. Vem såg dig senast naken?
Hehe... Troligen Mr Monday Morning.
3. Hur såg du ut på högstadiet?
Smal, svarthårig, svartklädd och nitprydd. En jävla attityd förmodligen.
4. Hur kommer du se ut om tjugo år?
Förhoppningsvis bättre än nu. Men jag är säkert sliten (och trött såklart).
5. Gick du på dagis?
Nope, hos dagmamma.
6. Hur är du att ha som arbetskamrat?
Beror helt på jobbet. Alltifrån lazy ass till provocerande driven och organisatorisk.
7. Har du celluliter?
Ett par tusen
8. Biter du på naglarna?
Har aldrig gjort
9. Har du något handikapp?
Ett och annat socialt handikapp. Tunghäfta och noll förmåga att kallprata, bland andra.
10. Är du rädd för att få hängbröst?
Inte särskilt. Lär väl få det förr eller senare, onödigt att ägna tid åt att tänka på det nu.
11. Tror du gud är en man eller kvinna?
Ingetdera
12. Svär du?
Ja
13. Är du trevlig mot Jehovas Vittnen?
Försöker låta bli att öppna dörren alls, så slipper jag vara både trevlig och otrevlig.
14. Hur homo är du på en skala 1-10?
5, skulle jag vilja säga. Men 3 kanske. Hur fan mäter man det? So far ganska hetero, men träffar jag rätt person så kanske det ändras (har vi inte pratat om det här förut?)
15. Tror du på utomjordingar?
Nåt slags liv finns det säkert nånstans därute.
16. Om du var tvungen att välja en maträtt att äta resten av ditt liv, vad väljer du?
Hehehehe tacos
17. Vilken mat är den största missen att bjuda dig på?
Pretty obvious. Men om vi ska vara mer specifika så; blodpudding. Spyr av lukten. Fy fan!
18. Har du blivit arresterad?
Inte än
19. Ljuger du?
Hallå! Jag är med och uppfostrar ett barn. Ja ja ja.
20. Har du kysst en polis?
Nej
21. Är du rädd för Securitasvakter?
Ogillar alla uniformsklädda människor, men rädd är väl att ta i.
22. Har du någonting att dölja?
Massor.
23. Vad har du på din nyckelknippa?
Nycklar
24. Är du / har du varit gift?
Nej, men jag är ju inte omöjlig på den punkten...
25. Skulle du kunna gå upp kl tre på natten för att hämta pojkvännen från krogen?
Ja.
26. Kan du laga cyklar?
Om jag vill så klarar jag det nog
27. Kan du fixa med bilar?
Upptäcker problem > rådfrågar mekanikerna i familjen > googlar lösning på problemet > löser det. Räknas det?
28. Brukar du köra om?
När det är befogat.
29. Kan du baka bröd?
Bäst i världen, fast jag är ingen brödmänniska.
30. Vet du hur man frostar av en frys?
Det är väl inte raketforskning direkt.
31. Vilken serie skulle du helst leva i?
Mitt liv känns som en dålig serie.
Så kom den till slut
Den vidrigaste fasen av dem alla. Det var likadant när Martin dog och jag hatar det. Det är så jobbigt att upptäcka att jag ibland inte kan se Patricks ansikte framför mig när jag tänker på honom eller höra hans röst när jag minns nåt han har sagt. Där hans ansikte borde vara är det suddigt, där hans röst borde höras finns bara min egen.
På något sätt har jag sörjt om Martin den här våren, parallellt med sorgen kring Patrick. De har blandats ihop, minnen och tankar går in i varandra, försvinner samtidigt.
De dog båda i februari, faserna och årstidsväxlingarna är desamma nu som när Martin dog. Att det kan bli sommar utan att de lever är fortfarande obegripligt.
En natt för ett par veckor sen låg jag vaken och tänkte. Att sova känns ofta som ett omöjligt projekt. Jag gick in till Magnus, kröp ner i andra änden av hans säng och vi pratade sådär som vi gör när vi behöver, när allt blir för mycket.
Jag försökte förklara hur tungt det är när det känns som om allting är bortglömt, hur jobbigt det är att varken minnas Patrick eller Martin.
Magnus svarade:
- Jag kände ju inte Patte, men jag minns Martin. Vill du att jag ska minnas honom åt dig?
Jag nickade och han började berätta. Hans första minne, från mellanstadiet. Sen åren i Västervik. Han berättade om vår tid på gymnasiet och imiterade Martin tills jag skrattade och grät på samma gång.
Jag är jävligt tacksam att jag har Magnus, att vi delar tre år av minnen med Martin, att han förstod vad jag behövde när jag inte visste det själv.
Den här gången vet jag ju att alla minnen kommer tillbaka så småningom, men det är förjävligt under tiden de är borta. När Martin dog visste jag inte om de skulle komma tillbaka och det var nog det jobbigaste av allt. Det fanns inga ord som kunde beskriva den känslan och det fanns ingen att berätta för. Det var en av många anledningar till att hans personnummer tatuerades in på min handled.
På något sätt har jag sörjt om Martin den här våren, parallellt med sorgen kring Patrick. De har blandats ihop, minnen och tankar går in i varandra, försvinner samtidigt.
De dog båda i februari, faserna och årstidsväxlingarna är desamma nu som när Martin dog. Att det kan bli sommar utan att de lever är fortfarande obegripligt.
En natt för ett par veckor sen låg jag vaken och tänkte. Att sova känns ofta som ett omöjligt projekt. Jag gick in till Magnus, kröp ner i andra änden av hans säng och vi pratade sådär som vi gör när vi behöver, när allt blir för mycket.
Jag försökte förklara hur tungt det är när det känns som om allting är bortglömt, hur jobbigt det är att varken minnas Patrick eller Martin.
Magnus svarade:
- Jag kände ju inte Patte, men jag minns Martin. Vill du att jag ska minnas honom åt dig?
Jag nickade och han började berätta. Hans första minne, från mellanstadiet. Sen åren i Västervik. Han berättade om vår tid på gymnasiet och imiterade Martin tills jag skrattade och grät på samma gång.
Jag är jävligt tacksam att jag har Magnus, att vi delar tre år av minnen med Martin, att han förstod vad jag behövde när jag inte visste det själv.
Den här gången vet jag ju att alla minnen kommer tillbaka så småningom, men det är förjävligt under tiden de är borta. När Martin dog visste jag inte om de skulle komma tillbaka och det var nog det jobbigaste av allt. Det fanns inga ord som kunde beskriva den känslan och det fanns ingen att berätta för. Det var en av många anledningar till att hans personnummer tatuerades in på min handled.
