Klart ungen ska ha rosa!
Ska ungen ha byxor också tro?
Jag sitter inomhus idag. Solen lyser på taket på huset mittemot, så jag tänker låtsas att det är vår. Och vår kräver tulpaner.
Jag sitter inomhus idag. Solen lyser på taket på huset mittemot, så jag tänker låtsas att det är vår. Och vår kräver tulpaner.
Sämst i världen
Snart är det februari igen och jag hatar det. Februari är ett stort svart jävla hål och jag önskar att jag kunde dra långt härifrån och komma tillbaka när månaden är över.
Sen Martin och mormor dog har jag fått ångest varje gång januari är slut. Hela februari är en kavalkad av minnen från dödsbesked och begravningar och en konstant oro för nya telefonsamtal. Helt irrationellt egentligen, folk kan ju dö när som helst. Men av nån anledning känns det lite mer sannolikt att det kommer ske i februari.
Sen Martin och mormor dog har jag fått ångest varje gång januari är slut. Hela februari är en kavalkad av minnen från dödsbesked och begravningar och en konstant oro för nya telefonsamtal. Helt irrationellt egentligen, folk kan ju dö när som helst. Men av nån anledning känns det lite mer sannolikt att det kommer ske i februari.
Ni vet när en var liten och trodde
att leksakerna fick liv på nätterna? Well...
Bosses nalle vill vara stora skeden.
Vi hade besök av min kära mor och hennes särbo i helgen. Det var trevligt, men jag var mest tyst. De åkte hem igår kväll, så idag har lilla familjen mest slappat som vanligt. Jag har stickat andra halvan på mössan jag påbörjade igår och nu är den fleecefodrad och klar.
Och så har Katerina flyttat till stan. Jag har varit där och druckit te och visat henne stan under eftermiddagen. Promenad förbi Södervärn, Pildammsparken, Triangeln, Möllan, kuken och hem till Sofielund igen. Vi har knappt träffats sen vi slutade nian, så det var kul att ses igen.
Vi hade besök av min kära mor och hennes särbo i helgen. Det var trevligt, men jag var mest tyst. De åkte hem igår kväll, så idag har lilla familjen mest slappat som vanligt. Jag har stickat andra halvan på mössan jag påbörjade igår och nu är den fleecefodrad och klar.
Och så har Katerina flyttat till stan. Jag har varit där och druckit te och visat henne stan under eftermiddagen. Promenad förbi Södervärn, Pildammsparken, Triangeln, Möllan, kuken och hem till Sofielund igen. Vi har knappt träffats sen vi slutade nian, så det var kul att ses igen.
Yo homies
Hej vilken grej, jag är sjuk igen. Började med halsont (tror det är min nya thing) i morse och nyss upptäckte jag att jag i princip inte har nån röst kvar alls. Men det är helt okej, jag sitter gärna hemma och är tyst. Just idag var jag hemma med Bosse, hon var en snorig jäkel i morse så ingen av oss orkade åka till förskolan.
I förrgår fick jag gladpost från Göteborg. Gillar när det dyker upp överraskningspaket i brevlådan.
I förrgår fick jag gladpost från Göteborg. Gillar när det dyker upp överraskningspaket i brevlådan.
Halvvantar från Kat. Perfekt nu när det blivit svinkallt. Invigde dem vid gårdagens morgontur till förskolan.
Jag pysslar också med lite stickerier. Avslutade evighetshalsduken idag och så är jag nästan klar med veckans projekt.
Jag pysslar också med lite stickerier. Avslutade evighetshalsduken idag och så är jag nästan klar med veckans projekt.
Här kommer nåt riktigt intressant, håll i er nu! Köpte nytt schampo häromdagen och premiärprovade det igår. Kickass! Bosse var en darling och tog en bild åt mig i förmiddags.
Håret känns mycket lättare och bättre med det här, det blev sjukt lockigt direkt efter tvätten. Och lockarna på bilden finns kvar efter över ett dygn, det händer sällan annars. Superschampo! Körde ÄCV-skölj också, bör tilläggas.
Tjipp och hej
Tjipp och hej
Slötisdag
Jag hänger hemma idag, med den här kotten som sällskap
Hon är lika full i fan som hon ser ut. Än så länge har vi mest skrotat runt och varit på biblioteket en sväng. Bosse fastnade ordentligt framför kattmontern, vad är det med det där djuret?
Helgen
var ett skånskt snökaos
Och det tycker jag inte om
Tantlördag
Idag är jag gammal. Jobbade till 23 igår kväll och blev lovad skjuts hem av Magnus. När jag kom ut från jobbet fanns det ingen Magnus där. 12 telefonsamtal och en kilometers promenad senare hoppade jag på bussen hem. Då hade jag varit sur, förbannad och till sist ganska orolig. Väl hemma strax innan midnatt hittade jag Magnus sovande på soffan. 40 centimeter från hans öra låg hans telefon, med ljudet på högsta volym och 12 missade samtal på displayen. Hur djupt sover en då?
Hur som helst, gammal var ordet för dagen. Har passat på att slappa mig igenom dagen. Var trött efter igår och tvingad att ta det lugnt eftersom de var schyssta nog att ge mig ett 16-timmarspass imorgon med jourstart 07.00. Så nu stickar jag samtidigt som jag kollar på P3 Guld (hurra hurra för världens bästa Kapten Röd) och funderar på att dra mig tillbaka till min kammare. Men först måste jag ta hand om tvätten. Suck. På måndag är det jag som tar helg.
God natt.
Hur som helst, gammal var ordet för dagen. Har passat på att slappa mig igenom dagen. Var trött efter igår och tvingad att ta det lugnt eftersom de var schyssta nog att ge mig ett 16-timmarspass imorgon med jourstart 07.00. Så nu stickar jag samtidigt som jag kollar på P3 Guld (hurra hurra för världens bästa Kapten Röd) och funderar på att dra mig tillbaka till min kammare. Men först måste jag ta hand om tvätten. Suck. På måndag är det jag som tar helg.
God natt.
Peculiar
Hade en sån där konstig natt med märkliga drömmar. Tillbaka på musikläger som egentligen var en minnesceremoni. Sen hemma hos Björn och vänta på att Håkan skulle komma hem från USA och till sist landade alltihop i att jag försökte hantera en far som slog mig.
Vaknade med den där känslan av att inte veta vad som var på riktigt. Allt är egentligen på riktigt, så det är väl typisk vardagshantering in sleeping mode.
Jag tänker mycket på minnesstunden och Patrick. Jag väntar på att Håkan ska komma hem och jag pratar med Björn under tiden. Och jag har en vän som blev slagen av sin pappa under hela sin barndom, som bröt all kontakt med pappan för många år sen men som fortfarande försöker bearbeta det och ta reda på om det är värt det att ta upp kontakten igen.
Just nu är jag tacksam för att hen bara vill prata om det och inte ber mig om råd. Jag vet ärligt talat inte vad jag skulle ge för råd.
Vaknade med den där känslan av att inte veta vad som var på riktigt. Allt är egentligen på riktigt, så det är väl typisk vardagshantering in sleeping mode.
Jag tänker mycket på minnesstunden och Patrick. Jag väntar på att Håkan ska komma hem och jag pratar med Björn under tiden. Och jag har en vän som blev slagen av sin pappa under hela sin barndom, som bröt all kontakt med pappan för många år sen men som fortfarande försöker bearbeta det och ta reda på om det är värt det att ta upp kontakten igen.
Just nu är jag tacksam för att hen bara vill prata om det och inte ber mig om råd. Jag vet ärligt talat inte vad jag skulle ge för råd.
Saker ni inte vill veta
Här kommer en av föräldraskapets mindre charmiga sidor. Beware om ni är känsliga.
I morse var det som så att jag skulle lämna Bosse på förskolan (trots vad jag kanske sagt till nån om det). Vi åt frukost och sen sprang hon till badrummet för att tvätta av sig medan jag plockade undan. Efter en stund ropade hon.
- Jenka Jenka. Kooooooom!
När jag kom in satt hon på dass, stolt som en tupp. Hon har sen några månader tillbaka klarat av att göra nummer ett helt på egen hand, även om vi förstås gärna är med och övervakar av hygienska skäl.
En tömd blåsa kan ju vara en nog så stor anledning att känna sig nöjd, men det var det inte det hon flinade åt i morse.
- Jenka. Det kom [insert valfri benämning på nummer två]!
Åh nej, jag skulle ju aldrig bli en sån där med småbarn som skryter om kroppsfunktioner. Och jag kommer titta tillbaka på det här och känna mig lite äcklad en dag, det är jag säker på.
Men det finns en orsak till att både ungen och jag kunde känna oss nöjda med morgonens produktion. Det är nämligen så att ungen har haft en jätte-backlash den senaste tiden. Hon har (igen) fått stå ut med mer än en 3-åring riktigt klarar av och hon har till följd av det gått tillbaka i utvecklingen. Hon har ofta pratat bebisspråk eller inte pratat alls och istället pekat, hon har kissat på sig och börjat gråta så många gånger att förskolepersonalen blivit orolig, hon har sovit dåligt och bett om napp när hon varit ledsen. Hon hade napp som bebis, men hade slutat självmant långt innan jag flyttade in hos dem. Dessutom har hon totalvägrat gå på toaletten åtta gånger av tio. Här snackar vi illvrål, bananrygg och sparkar. Och hon trotsar i princip aldrig annars.
Lilla skitungen sprang ut från badrummet när vi var klara, tog min telefon och ringde sin pappa för att berätta om sin bedrift. Hon hade högtalarfunktionen på och jag kan tänka mig att era reaktioner på det här inlägget kommer vara ganska lika reaktionerna från pappans kollegor i morse.
Nåja, nu kan ju nivån på den här bloggen bara bli högre. Tack o hej!
I morse var det som så att jag skulle lämna Bosse på förskolan (trots vad jag kanske sagt till nån om det). Vi åt frukost och sen sprang hon till badrummet för att tvätta av sig medan jag plockade undan. Efter en stund ropade hon.
- Jenka Jenka. Kooooooom!
När jag kom in satt hon på dass, stolt som en tupp. Hon har sen några månader tillbaka klarat av att göra nummer ett helt på egen hand, även om vi förstås gärna är med och övervakar av hygienska skäl.
En tömd blåsa kan ju vara en nog så stor anledning att känna sig nöjd, men det var det inte det hon flinade åt i morse.
- Jenka. Det kom [insert valfri benämning på nummer två]!
Åh nej, jag skulle ju aldrig bli en sån där med småbarn som skryter om kroppsfunktioner. Och jag kommer titta tillbaka på det här och känna mig lite äcklad en dag, det är jag säker på.
Men det finns en orsak till att både ungen och jag kunde känna oss nöjda med morgonens produktion. Det är nämligen så att ungen har haft en jätte-backlash den senaste tiden. Hon har (igen) fått stå ut med mer än en 3-åring riktigt klarar av och hon har till följd av det gått tillbaka i utvecklingen. Hon har ofta pratat bebisspråk eller inte pratat alls och istället pekat, hon har kissat på sig och börjat gråta så många gånger att förskolepersonalen blivit orolig, hon har sovit dåligt och bett om napp när hon varit ledsen. Hon hade napp som bebis, men hade slutat självmant långt innan jag flyttade in hos dem. Dessutom har hon totalvägrat gå på toaletten åtta gånger av tio. Här snackar vi illvrål, bananrygg och sparkar. Och hon trotsar i princip aldrig annars.
Lilla skitungen sprang ut från badrummet när vi var klara, tog min telefon och ringde sin pappa för att berätta om sin bedrift. Hon hade högtalarfunktionen på och jag kan tänka mig att era reaktioner på det här inlägget kommer vara ganska lika reaktionerna från pappans kollegor i morse.
Nåja, nu kan ju nivån på den här bloggen bara bli högre. Tack o hej!
19 januari 2012
Jorå torsdagen blev möjligen en liten smula bättre.
Tänkte ta bussen till förskolan och sen promenera hem med Bosse i vagnen. Men det regnade när jag kom ut ur huset och jag hade ingen lust att gå en timme i regn. Så jag tog bilen och det var dagens bästa beslut. När jag väl hade väckt ungen, tröstat arg och ledsen väckt unge och bytt kläder på henne så var det snöstorm utanför.
Ungen fortsatte vara arg och det tyckte jag var tråkigt så jag tog till det bästa knepet i världen. Mutor.
Okejrå det var lika mycket för min skull som för hennes, men vi stannade i alla fall vid lekaksbutiken som ligger på vägen mellan hemma och förskolan. En sån där lugn liten sak utan en rosa och en blå avdelning.
Bosse tittade noga på alla saker, gick lugnt fram och tillbaka i butiken innan hon slutligen blev helt lyrisk över en grej. Så hon fick den och en liten grej till, det är ju trots allt torsdag.
Tänkte ta bussen till förskolan och sen promenera hem med Bosse i vagnen. Men det regnade när jag kom ut ur huset och jag hade ingen lust att gå en timme i regn. Så jag tog bilen och det var dagens bästa beslut. När jag väl hade väckt ungen, tröstat arg och ledsen väckt unge och bytt kläder på henne så var det snöstorm utanför.
Ungen fortsatte vara arg och det tyckte jag var tråkigt så jag tog till det bästa knepet i världen. Mutor.
Okejrå det var lika mycket för min skull som för hennes, men vi stannade i alla fall vid lekaksbutiken som ligger på vägen mellan hemma och förskolan. En sån där lugn liten sak utan en rosa och en blå avdelning.
Bosse tittade noga på alla saker, gick lugnt fram och tillbaka i butiken innan hon slutligen blev helt lyrisk över en grej. Så hon fick den och en liten grej till, det är ju trots allt torsdag.
Vad de heter vet jag inte, men jag minns att jag också gillade dem en gång i tiden. Och såhär glad var hon
Efter en timme av plockande med det där tröttnade hon och gav sig på den andra grejen.
Efter en timme av plockande med det där tröttnade hon och gav sig på den andra grejen.
Ett munspel. Och precis som i fallet med gitarren så spelade hon idag långa mörka stycken i moll. Och jag förstår henne, vem blir inte moloken i det här vädret.
Dagjävel
Fan vad jag är sur idag. Just idag hatar jag människor. Varför? Inte en aning.
Dagen har varit full av ansatser. Jag skulle städa lägenheten, kanske rensa upp bland grejerna pappa hade med sig, storhandla, fixa nya delar till trasiga bilen. Istället har jag suttit på min feta röv större delen av dagen och inte kunnat bestämma mig för om jag skulle ta en tupplur och vakna igen på rätt sida. Såhär i efterhand känns det som att det hade varit en bra jävla idé.
Tror att veckans tveksamma beslut börjar komma ikapp nu. Jag jobbade kväll i måndags, var hemma här vid 22, snackade med Kat ett tag och drog till Håkan vid midnatt. Var hemma här vid halv elva igår förmiddag. Kraschade och sov till halv tre och var dödsstrött resten av dagen, trots att jag sov 4-5 timmar hos Håkan.
Antingen är det såna grejer eller så är det bara vädret och den fucking årstiden. Helt svart ute hela dagen idag, regnigt och jävligt. Och så ringde mamsen mitt i alltihop. Vi pratade i 38 minuter och den största delen av tiden gick åt till att lyssna på mig när jag var arg som satan. Inte på morsan, men i alla fall.
Och här är det SM i svordomar.
Torsdag kanske är en bra dag?
Dagen har varit full av ansatser. Jag skulle städa lägenheten, kanske rensa upp bland grejerna pappa hade med sig, storhandla, fixa nya delar till trasiga bilen. Istället har jag suttit på min feta röv större delen av dagen och inte kunnat bestämma mig för om jag skulle ta en tupplur och vakna igen på rätt sida. Såhär i efterhand känns det som att det hade varit en bra jävla idé.
Tror att veckans tveksamma beslut börjar komma ikapp nu. Jag jobbade kväll i måndags, var hemma här vid 22, snackade med Kat ett tag och drog till Håkan vid midnatt. Var hemma här vid halv elva igår förmiddag. Kraschade och sov till halv tre och var dödsstrött resten av dagen, trots att jag sov 4-5 timmar hos Håkan.
Antingen är det såna grejer eller så är det bara vädret och den fucking årstiden. Helt svart ute hela dagen idag, regnigt och jävligt. Och så ringde mamsen mitt i alltihop. Vi pratade i 38 minuter och den största delen av tiden gick åt till att lyssna på mig när jag var arg som satan. Inte på morsan, men i alla fall.
Och här är det SM i svordomar.
Torsdag kanske är en bra dag?
Whoot
Efter den softaste jobbkvällen någonsin drog jag från stan igår och tillbringade natten på söder i Helsingborg och what the fuck hände! Nånstans i whiskeyångorna har jag ett klart minne av att jag fick en komplimang. Av Håkan. Den grinigaste surgubben i världen. Hade han inte upprepat det två gånger till så hade jag trott att jag hade hittat på alltihop. Han tyckte att jag var fin i min nya klänning. Det var väl gulligt.
Vi hann tyvärr inte prata om barn igår. Eller jo, jag nämnde i förbifarten att Bosse gjort massiva ansiktstatueringar på en av sina dockor. Jag undrar vem som har gett henne den galna idén...
Annars snackade vi mest skit om folk i Småland. Det är upplägget liksom, varannan gång barn och varannan gång smålänningar.
Apropå smålänningar så börjar det nog bli dags för en testund hos Lina snart, it´s been too long.
Och nästa vecka ska jag ta med min smålänning Magnus och hälsa på andra smålänningar i Stockholm, det ser jag fram emot.
Jag undrar om jag inte börjar få vårkänslor eller nåt, jag är sjukt taggad på massa olika grejer. Just nu är jag dock mest taggad på att lägga mig ner och vila en stund.
Vi hann tyvärr inte prata om barn igår. Eller jo, jag nämnde i förbifarten att Bosse gjort massiva ansiktstatueringar på en av sina dockor. Jag undrar vem som har gett henne den galna idén...
Annars snackade vi mest skit om folk i Småland. Det är upplägget liksom, varannan gång barn och varannan gång smålänningar.
Apropå smålänningar så börjar det nog bli dags för en testund hos Lina snart, it´s been too long.
Och nästa vecka ska jag ta med min smålänning Magnus och hälsa på andra smålänningar i Stockholm, det ser jag fram emot.
Jag undrar om jag inte börjar få vårkänslor eller nåt, jag är sjukt taggad på massa olika grejer. Just nu är jag dock mest taggad på att lägga mig ner och vila en stund.
Söndagspromenad
I vanlig ordning. Vi traskar runt här i Limhamn och upptäcker nya kvarter varje gång.
Men mest går vi längs havet.
Bosse kastade sten i vattnet
- Den konstig. Den trasig. Den döööööd, sa hon och såg ledsen ut.
Men mest går vi längs havet.
Bosse kastade sten i vattnet
- Den konstig. Den trasig. Den döööööd, sa hon och såg ledsen ut.
Resten av promenaden ägnade hon sig åt att hoppa sönder isen på vattenpölar som frusit. Fast hon kan inte säga vattenpöl. Hon säger "vattenböna" och det är det sötaste jag har hört i hela mitt liv.
I den blå lådan
Pappa hade med sig en massa grejer hit, grejer som är mina men som har stått hemma hos honom. Nu ska de renovera ett av sovrummen och allt gammalt ska bort.
Bland alla mina påsar och kartonger hittade jag en låda. I den ryms hela mitt liv.
Fotot från förskoleutflykten till brandkåren när jag var sex år, vykort från min storebror när han låg på sjukhus, bilder på mig och Lina, Mina Vänner-boken från mellanstadiet, klassfotot från sjuan, kärleksbrev från Jonathan Joyce i USA, mina egna texter om tonårsångest, lappar som skickats mellan mig och mina kompisar och massa massa massa annat.
Imponerande ofta dyker Håkan och Martin upp.
En annan gång på en lapp till Josefin när vi var 16 och peppade för inflyttningsfest när jag precis flyttat till Västervik.
Bland alla mina påsar och kartonger hittade jag en låda. I den ryms hela mitt liv.
Fotot från förskoleutflykten till brandkåren när jag var sex år, vykort från min storebror när han låg på sjukhus, bilder på mig och Lina, Mina Vänner-boken från mellanstadiet, klassfotot från sjuan, kärleksbrev från Jonathan Joyce i USA, mina egna texter om tonårsångest, lappar som skickats mellan mig och mina kompisar och massa massa massa annat.
Imponerande ofta dyker Håkan och Martin upp.
Har absolut inget minne av när det här skulle ha skrivits, men det är en lapp från Lina S när hon satt hemma hos mig och jag tydligen var osocial nog att prata i telefon. Eller kanske übersocial som kunde prata och skriva samtidigt, allt är ju en fråga om synsätt. Vi måste ha varit 14 och jag var tillsammans med Håkan, finns ingen annan förklaring till varför jag skulle prata i telefon med honom.
En annan gång på en lapp till Josefin när vi var 16 och peppade för inflyttningsfest när jag precis flyttat till Västervik.
Jag skrev att jag trodde att hon skulle komma bra överens med mina nya klasskompisar Simon och Martin.
En kan ju säga att jag och Martin kom bra överens i alla fall. Den kvällen blev vi tillsammans första gången.
Det här var nästan två år efter att jag gjort slut med Håkan, men han verkar ha en tendens att hänga kvar.
Det gör han ju fortfarande och imorgon ska jag dit för en måndagsdejt och kanske en bon voyage-öl innan han drar till USA och jag stannar hemma och är avundsjuk.
Intressant notering när det gäller båda lapparna ovan är att på den översta finns en ganska explicit önskan om hjälp med att "hitta nån", dvs en pojkvän till Lina S. På lappen från Josefin som föregick lappen jag skrev tillbaka, frågar hon mig hur hon ska göra för att träffa en kille.
Som om jag var nån slags kärleksguru. Och jag måste ju säga att det gick ganska bra för mig på den tiden, trots att jag såg ut som före-tjejen i en sån där amerikansk film där killarna slår vad om en ful tjej och en skolbal och sen tar tjejen av sig glasögonen, trycker ihop tuttarna i en röd sidenklänning och blir drop dead gorgeous.
En kan ju säga att jag och Martin kom bra överens i alla fall. Den kvällen blev vi tillsammans första gången.
Det här var nästan två år efter att jag gjort slut med Håkan, men han verkar ha en tendens att hänga kvar.
Det gör han ju fortfarande och imorgon ska jag dit för en måndagsdejt och kanske en bon voyage-öl innan han drar till USA och jag stannar hemma och är avundsjuk.
Intressant notering när det gäller båda lapparna ovan är att på den översta finns en ganska explicit önskan om hjälp med att "hitta nån", dvs en pojkvän till Lina S. På lappen från Josefin som föregick lappen jag skrev tillbaka, frågar hon mig hur hon ska göra för att träffa en kille.
Som om jag var nån slags kärleksguru. Och jag måste ju säga att det gick ganska bra för mig på den tiden, trots att jag såg ut som före-tjejen i en sån där amerikansk film där killarna slår vad om en ful tjej och en skolbal och sen tar tjejen av sig glasögonen, trycker ihop tuttarna i en röd sidenklänning och blir drop dead gorgeous.
Ironiskt nog lever Josefin och Lina i stabila relationer nu. Josse blev morsa i april och Lina i december.
Jag är 25 år och så gott som singel. Men jag hade kul när jag var tonåring i alla fall...
Jag är 25 år och så gott som singel. Men jag hade kul när jag var tonåring i alla fall...
Lördagsbesök
Vi har haft min pappa och Kristina på besök idag. Little kom också förbi en sväng, till Bosses stora lycka.
Vi har tagit det lugnt, gått en sväng i stan och sen avslutat med restaurangbesök och Bosse fjäskade till sig glass, den lilla jäkeln.
Annars har hon gjort det hon är bäst på, dvs kört med folk :) Bjuder på en video som inte ger så mycket, men det är ju i alla fall en video.
Bosse ska bli storbandsmusiker
Vi har tagit det lugnt, gått en sväng i stan och sen avslutat med restaurangbesök och Bosse fjäskade till sig glass, den lilla jäkeln.
Annars har hon gjort det hon är bäst på, dvs kört med folk :) Bjuder på en video som inte ger så mycket, men det är ju i alla fall en video.
Bosse ska bli storbandsmusiker
De spelade länge och väl, bytte instrument och erfarenheter. Efter varje avslutat stycke tvingades Magnus och jag applådera intensivt och entusiastiskt.
Hangin out
Bossen och jag softar hemma idag. Men eftersom ingen av oss är sjuk, blir det lite tradigt att bara skrota runt här hemma. Så jag tog min lilla accessoarbebis och drog till stan.
Vi var skithårda och försökte se sura ut, men det hjälpte inte. Vi (mest hon) fick massa komplimanger ändå. Jaja det är ju fredag, vi får väl tåla att folk är på gott humör.
Edit
Det jag skrev nedan om att nån på min facebooklista borde brytt sig om vad jag eller den andra tjejen skrev i diskussionen, det var inte menat som ett påhopp på någon. Inte heller var det personligt och jag hade ingen specifik person i åtanke.
Det jag menade var att det uppenbarligen var många av mina vänner som såg mina inlägg där, eftersom så många av mina vänner (som inte är vän med ursprungspostaren) kommenterade andra grejer i diskussionen. Därför borde rimligtvis någon av de som dagligen postar feministiska statusar eller kommentarer ha sett även den här diskussionen. Och det hade känts fint med lite balans i det hela eftersom jag vet att jag inte var ute och cyklade hela tiden.
Och jag eldade upp mig alldeles för mycket som vanligt, fan att jag inte kan låta bli att bli sur över såna grejer. Jag kanske ska ta snubbens råd och sjunga lite kumbaya.
Nu ska jag i alla fall jobba. Hepp!
Det jag menade var att det uppenbarligen var många av mina vänner som såg mina inlägg där, eftersom så många av mina vänner (som inte är vän med ursprungspostaren) kommenterade andra grejer i diskussionen. Därför borde rimligtvis någon av de som dagligen postar feministiska statusar eller kommentarer ha sett även den här diskussionen. Och det hade känts fint med lite balans i det hela eftersom jag vet att jag inte var ute och cyklade hela tiden.
Och jag eldade upp mig alldeles för mycket som vanligt, fan att jag inte kan låta bli att bli sur över såna grejer. Jag kanske ska ta snubbens råd och sjunga lite kumbaya.
Nu ska jag i alla fall jobba. Hepp!
Hej terapiblogg
Fan alltså jag känner mig nere på riktigt. Facebook är inte bra för mig.
Hamnade i en diskussion om en trist bild. Egentligen först som moraliskt stöd till en feminist som jag sett bra grejer från i apor-gruppen. Sen tog hon så illa vid sig att hon lämnade diskussionen och kvar var jag. Jag sa vad jag tyckte och tyckte att jag gjorde det ganska bra. Vi var två mot en, sen tre mot en, sen fan en hel jävla hjord mot en.
Jaja alla var män. De tyckte det gamla vanliga. Herregud slappna av lite. Var inte så jävla humorlös. Ta det inte så seriöst.
Hamnade i en diskussion om en trist bild. Egentligen först som moraliskt stöd till en feminist som jag sett bra grejer från i apor-gruppen. Sen tog hon så illa vid sig att hon lämnade diskussionen och kvar var jag. Jag sa vad jag tyckte och tyckte att jag gjorde det ganska bra. Vi var två mot en, sen tre mot en, sen fan en hel jävla hjord mot en.
Jaja alla var män. De tyckte det gamla vanliga. Herregud slappna av lite. Var inte så jävla humorlös. Ta det inte så seriöst.
"den dagen du bestämmer dig att inte låta någon få dig att må dåligt/nere - varken ett skämt - en förelämpling - en Lennart - en Jacob eller vad/vemsomhelst - den dagen kommer du känna frihet, lycka och känslan av att du vunnit.
Den dagen kommer du känna dig oförstörbar och inget du hör av någon kommer att ta ner dig"
Hej förminskning! Dig känner jag igen.
Men alltså vad fan! JAAAA jag fattar vad det är ni tycker är roligt i alla era misogyna skämt. Jag fattar det, jag håller bara inte med och jag tycker att det är problematiskt på ett sätt ni aldrig kommer förstå.
Vad är det snubben tycker egentligen? Att jag ska sluta bry mig om orättvisor och maktmissbruk och bara ägna mig åt att meditera över det fantastiska i att finnas till? Kanske ska jag låta dem få vara vita män i en värld där vita män bestämmer och låta dem få fnissa ifred över kvinnor, invandrare och bögar? För ett litet skämt betyyyyydeeer ju iiiingeeentiiiing.
Snubbar från all over min facebookvänlista, även de som inte kände killen som postat bilden, dök upp och gillade till höger och vänster. Men var fan var alla jämställda människor från samma vänlista? Alla de som snackar vackert om solidaritet och feminism på sina statusuppdateringar var och varanann dag.
Jag VET ju att jag har rätt. Jag har 25 års livserfarenhet som talar om för mig att jag har rätt. Jag har 20 års läskunskap som visar att jag rätt. Jag har eviga diskussioner på nätforum och bloggar som talar om att jag inte är ensam. Jag har tagit högskolepoäng i kurser som behandlar samhällsstrukturer som värdesätter män helt annorlunda än kvinnor. Jag läser och läser och läser, studier, bloggar, nyheter, forskning, böcker.
Ändå är det så jävla svårt att orka stå emot en flodvåg av argument från folk som inte har förstått det mest grundläggande. Det handlar inte bara om den där jävla bilden. Det handlar om strukturerna som gör att såna bilder är okej. Hur förklarar en det när folk fullständigt äter upp en med sitt skitsnack?
Den dagen kommer du känna dig oförstörbar och inget du hör av någon kommer att ta ner dig"
Hej förminskning! Dig känner jag igen.
Men alltså vad fan! JAAAA jag fattar vad det är ni tycker är roligt i alla era misogyna skämt. Jag fattar det, jag håller bara inte med och jag tycker att det är problematiskt på ett sätt ni aldrig kommer förstå.
Vad är det snubben tycker egentligen? Att jag ska sluta bry mig om orättvisor och maktmissbruk och bara ägna mig åt att meditera över det fantastiska i att finnas till? Kanske ska jag låta dem få vara vita män i en värld där vita män bestämmer och låta dem få fnissa ifred över kvinnor, invandrare och bögar? För ett litet skämt betyyyyydeeer ju iiiingeeentiiiing.
Snubbar från all over min facebookvänlista, även de som inte kände killen som postat bilden, dök upp och gillade till höger och vänster. Men var fan var alla jämställda människor från samma vänlista? Alla de som snackar vackert om solidaritet och feminism på sina statusuppdateringar var och varanann dag.
Jag VET ju att jag har rätt. Jag har 25 års livserfarenhet som talar om för mig att jag har rätt. Jag har 20 års läskunskap som visar att jag rätt. Jag har eviga diskussioner på nätforum och bloggar som talar om att jag inte är ensam. Jag har tagit högskolepoäng i kurser som behandlar samhällsstrukturer som värdesätter män helt annorlunda än kvinnor. Jag läser och läser och läser, studier, bloggar, nyheter, forskning, böcker.
Ändå är det så jävla svårt att orka stå emot en flodvåg av argument från folk som inte har förstått det mest grundläggande. Det handlar inte bara om den där jävla bilden. Det handlar om strukturerna som gör att såna bilder är okej. Hur förklarar en det när folk fullständigt äter upp en med sitt skitsnack?
"Så du anser att någon annan bestämmer över din kropp i Sverige? Du får inte gifta dig med vem du vill, du får inte klä dig hur du vill, du får inte ha sex med vem du vill, du får inte äta vilken mat du vill, dricka vilken läsk du vill, du får inte studera vad du vill o.s.v"
Enligt lagen får jag göra allt det där. Men i praktiken är det ju inte riktigt så.
Upp med en hand alla ni som nån gång fått en främlings hand nerkörd i urringningen eller känt någon ta ett stadigt grepp om er rumpa på ett uteställe utan att du visat något som helst intresse för personen i fråga.
Upp med en hand om ni någon gång känt er rädda, jagade och stressade när ni gått ensamma hem en mörk kväll.
Upp med en hand om du har en sexuell erfarenhet på din meritlista som du inte skulle haft där om det inte var så att det förväntas att du ska ställa upp eller för att en kille pushat tills du gav upp.
Upp med en hand om ni någon gång gjort saker enbart för att få bekräftelse av en snubbe.
Jag blir så jävla trött.
Upp med en hand alla ni som nån gång fått en främlings hand nerkörd i urringningen eller känt någon ta ett stadigt grepp om er rumpa på ett uteställe utan att du visat något som helst intresse för personen i fråga.
Upp med en hand om ni någon gång känt er rädda, jagade och stressade när ni gått ensamma hem en mörk kväll.
Upp med en hand om du har en sexuell erfarenhet på din meritlista som du inte skulle haft där om det inte var så att det förväntas att du ska ställa upp eller för att en kille pushat tills du gav upp.
Upp med en hand om ni någon gång gjort saker enbart för att få bekräftelse av en snubbe.
Jag blir så jävla trött.
Zzzzzzzz
Jag sov 1,5 timme inatt. Kunde inte somna till att börja med och sen blev jag mer och mer stressad över att jag hade tackat ja till dagpass på jobbet och fick den härliga starttiden 06:30. Det kändes som att jag precis hade stängt ögonen när klockjäveln ringde.
Magnus kunde inte heller sova inatt och såhär såg det ut när han nattade Bosse nyss. Finn ett fel.
Magnus kunde inte heller sova inatt och såhär såg det ut när han nattade Bosse nyss. Finn ett fel.
Så kan det gå, del 385
Nu ska jag berätta något alldeles häpnadsväckande. Ibland händer det att jag har dåligt omdöme, gör lite felaktiga bedömningar. En skulle kanske till och med kunna drista sig till att säga att jag ibland får dåliga idéer. Men jag genomför dem med bravur. Som när jag unnade mig en kroppsskrubb gjord på olivolja och socker (svinbra för övrigt!) när jag duschade och tänkte att jag ju lika gärna kunde ge mina torra fossingar lite TLC och oljeskrubb. Vet ni hur hal kombinationen inoljade fötter + vått badrumsgolv är? Väldigt. Hal.
Jag var ju i det närmaste döende hela helgen nu, som ni alla vet. Men idag var det dags för jobb igen. Så för att vila upp mig och samla energi till det, smsade jag med den där Håkan från 18:29 igår till 04:29 i morse. Bra. Idé.
Äsch, tänkte jag. Jag jobbar ju kväll, jag hinner sova på dagen.
Om det nu inte vore för den lilla detaljen vi kallar Bosse och att hon ska lämnas på förskolan senast nio på morgonen. Dessförinnan ska hon ha morgonmys, en viktig diskussion samt en näringsrik frukost. Allt detta ordnades under en och en halv timme innan jag lämnade över den lilla juvelen i förskolans förvar. Sen åkte jag hem och mycket riktigt så sov jag. Till halv ett. Då vaknade jag och insåg att jag ju inte skulle jobba kväll som jag brukar från kl 18, utan kväll på mitt andra jobb i en annan stad från 15:45. Bra. Planerat.
Men jag hann dit med tio minuters marginal och timmarna gick fort, så all well that ends well och jag kommer inte lära mig nåt av det här heller. That´s how I roll, som jag skulle sagt om jag var gangsta som Håkan. Men nu är jag ju jag och därför säger jag god natt.
Jag var ju i det närmaste döende hela helgen nu, som ni alla vet. Men idag var det dags för jobb igen. Så för att vila upp mig och samla energi till det, smsade jag med den där Håkan från 18:29 igår till 04:29 i morse. Bra. Idé.
Äsch, tänkte jag. Jag jobbar ju kväll, jag hinner sova på dagen.
Om det nu inte vore för den lilla detaljen vi kallar Bosse och att hon ska lämnas på förskolan senast nio på morgonen. Dessförinnan ska hon ha morgonmys, en viktig diskussion samt en näringsrik frukost. Allt detta ordnades under en och en halv timme innan jag lämnade över den lilla juvelen i förskolans förvar. Sen åkte jag hem och mycket riktigt så sov jag. Till halv ett. Då vaknade jag och insåg att jag ju inte skulle jobba kväll som jag brukar från kl 18, utan kväll på mitt andra jobb i en annan stad från 15:45. Bra. Planerat.
Men jag hann dit med tio minuters marginal och timmarna gick fort, så all well that ends well och jag kommer inte lära mig nåt av det här heller. That´s how I roll, som jag skulle sagt om jag var gangsta som Håkan. Men nu är jag ju jag och därför säger jag god natt.
Mitt huvud exploderar
Ha! Nu trodde ni kanske att jag skulle gnälla mer om hur sjuk jag är, men jag tänkte bespara er det.
Men vad vore väl den här bloggen utan gnäll? Så istället ska jag whina om kvällens besök.
Eftersom vi är "barnlediga" den här helgen så tyckte Magnus att det kunde vara trevligt att bjuda hem en vän som han sällan hinner träffa numera. Den här vännen har nyligen träffat en ny tjej och det kan vara trevligt att träffa henne också. Sagt och gjort.
Tydligen innebar socialiserandet att de skulle "dricka ett par öl". Ett par eller tio, oklart vilket. Med sig hade de två så kallade partyspel; "Förfestspelet" och "Sanning eller konsekvens".
Av någon anledning känns det relevant att nämna att Magnus vän är 22 och flickvännen är "nästan 18". Jag kanske är fördomsfull, men jag väljer att tro att mycket är en åldersfråga (på så sätt finns det ju i alla fall lite hopp om framtiden).
Sen de kom för några timmar sen så har jag försökt bemöta ett ansenligt antal märkliga könshänvisningar.
Ursäkta min maliga rap.
Älskling var inte så himla gay.
Älskling varför kan du texterna till massa tjejmusik?
Bara några exempel. Men det värsta var följande. Hon berättade att hon tidigare haft en flickvän som tydligen inte var helt oproblematisk. Den här tjejens slutsats efter det misslyckade förhållandet:
- Hon var helt dum i huvudet. Jag förstår att ni killar har problem med oss tjejer.
Jag höll på att sätta min alkoholfria dryck i vrångstrupen. Sen la jag en syrlig kommentar om generaliseringar. Är inte helt övertygad om att hon förstod vart jag ville komma.
Nu har jag gett upp. Jag deltar inte längre i samtalen, de är fan under all acceptabel nivå.
Jag törstar efter intellektuellt sällskap. Jag är svältfödd på stimulerande diskussioner. Det här är fucking ovärdigt.
PS. Jag är lite friskare. Halsontet har bytt skift med nackvärken för tillfället, men febern verkar vara borta för gott.
Men vad vore väl den här bloggen utan gnäll? Så istället ska jag whina om kvällens besök.
Eftersom vi är "barnlediga" den här helgen så tyckte Magnus att det kunde vara trevligt att bjuda hem en vän som han sällan hinner träffa numera. Den här vännen har nyligen träffat en ny tjej och det kan vara trevligt att träffa henne också. Sagt och gjort.
Tydligen innebar socialiserandet att de skulle "dricka ett par öl". Ett par eller tio, oklart vilket. Med sig hade de två så kallade partyspel; "Förfestspelet" och "Sanning eller konsekvens".
Av någon anledning känns det relevant att nämna att Magnus vän är 22 och flickvännen är "nästan 18". Jag kanske är fördomsfull, men jag väljer att tro att mycket är en åldersfråga (på så sätt finns det ju i alla fall lite hopp om framtiden).
Sen de kom för några timmar sen så har jag försökt bemöta ett ansenligt antal märkliga könshänvisningar.
Ursäkta min maliga rap.
Älskling var inte så himla gay.
Älskling varför kan du texterna till massa tjejmusik?
Bara några exempel. Men det värsta var följande. Hon berättade att hon tidigare haft en flickvän som tydligen inte var helt oproblematisk. Den här tjejens slutsats efter det misslyckade förhållandet:
- Hon var helt dum i huvudet. Jag förstår att ni killar har problem med oss tjejer.
Jag höll på att sätta min alkoholfria dryck i vrångstrupen. Sen la jag en syrlig kommentar om generaliseringar. Är inte helt övertygad om att hon förstod vart jag ville komma.
Nu har jag gett upp. Jag deltar inte längre i samtalen, de är fan under all acceptabel nivå.
Jag törstar efter intellektuellt sällskap. Jag är svältfödd på stimulerande diskussioner. Det här är fucking ovärdigt.
PS. Jag är lite friskare. Halsontet har bytt skift med nackvärken för tillfället, men febern verkar vara borta för gott.
Blöh
Jag hatar att bada badkar, men idag hade jag inte tackat nej till en timme i en jacuzzi. Istället blev det en stund i vår minidusch med varmvattnet på max. Och nu är det dags för nästa omgång av skithelvetet. Jag hatar att kräkas och har inte gjort det sen strax innan midnatt den nionde september 2005 (en kväll att minnas på alla sätt) så jag tänker låta bli nu också. Istället vältrar jag mig i självömkan. That´s what blogs are for.
Sen vill jag bara inflika att Magnus stod precis utanför bilderna när Bosse åkte rutschkana. Så ingen får för sig att hon fick åka fritt fall mot nollgradigt vatten. Han gör ofta det, är där utan att synas alltså. Som här...
...där han höll i henne men photoshoppades bort för
dramatikens skull
Sen vill jag bara inflika att Magnus stod precis utanför bilderna när Bosse åkte rutschkana. Så ingen får för sig att hon fick åka fritt fall mot nollgradigt vatten. Han gör ofta det, är där utan att synas alltså. Som här...
...där han höll i henne men photoshoppades bort för
dramatikens skull
Jag vill ha massor av tips på bra bloggar. Lyssnar på P1 mest hela tiden nu, men behöver nåt att läsa också och ni är ju alldeles för dåliga på att uppdatera. Så hit me!
Kat: börjar vänja mig vid hjärtmössan nu. Den är ett måste när det blåser så satans kallt. Det var första gången vagnen fick följa med ut. Men jag tror att den får stanna inomhus i fortsättningen.
Friday in the house
Igår, vilken dag fy fan! Vaknade upp med en hals som var helt igensvullen, feberkänsla i kroppen, galet illamående och värk i alla leder. Jag sov större delen av dagen, orkade knappt stå upp. Men efter att jag fick lite sympati (tack!) så blev det bättre och på kvällen orkade jag mig på en liten promenad bort till affären. Det går i vågor fortfarande, men det är i alla fall lite bättre. Så vi passade på att ta en längre promenad i förmiddags när det var soligt och gött ute.
Bossen valde utstyrsel själv och blev lyrisk över att hon
fick ha sin vagn med sig
Det finns något crazy cat lady över Bosse idag.
Ut mot Öresundsbron gick vi. Strålande sol, men riktigt svinkallt
Bosse hittade en översvämmad lekplats som hon absolut
skulle testa
Det är tur att hon är som en katt
Bossen valde utstyrsel själv och blev lyrisk över att hon
fick ha sin vagn med sig
Det finns något crazy cat lady över Bosse idag.
Ut mot Öresundsbron gick vi. Strålande sol, men riktigt svinkallt
Bosse hittade en översvämmad lekplats som hon absolut
skulle testa
Det är tur att hon är som en katt
Nu har Bosselito åkt för att hänga med mormor resten av helgen. Magnus och jag ska ha vuxentid (inte lika snuskigt som det låter). Det blir fint det. Trevlig helg då!
Blaj
Oroväckande nyheter vid midnatt och om det här är starten på en ny vända med samma jävla skit så vete fan om jag pallar med det.
I övrigt så är jag sjuk. Tyck synd om mig.
I övrigt så är jag sjuk. Tyck synd om mig.
Andra dagen 2012
Tillbringade jag ju som sagt hos den där Håkan. Lika bra som vanligt, förutom ett litet bråk med människor ur intelligensreserven.
Men i övrigt var det sjukt mysigt. Vi pratade om barn (överraskning!). Jag visade bilder på Bo och han visade teckningar som han har fått av Patricks syskonbarn. Och så en del anekdoter på det.
Jag berättade om den där gången vid lucia när en 5-åring på Bosses förskola stirrade på mig och frågade mig varför jag aldrig är cool. Håkan skrattade åt det och sa att jag borde ta med honom nån gång när jag ska hämta Bosse. Då skulle den andra ungen få se cool som han aldrig har sett det förut. Jag ska tänka på saken.
Hans anekdoter är sjukt roliga, men de passar nog inte här.
Magnus och Bosse skjutsade mig till jobbet förut ikväll. Bosse blev skitledsen när hon insåg vart vi skulle.
"Näääää inte lobba! Jag å Jenka åka Hååååkan!". Jag får nog ta med henne till hans studio nån dag.
Jobbet gick fort idag, gött mos. Samma vända imorgon igen, sen får vi se vad helgen bär i sitt sköte.
Men i övrigt var det sjukt mysigt. Vi pratade om barn (överraskning!). Jag visade bilder på Bo och han visade teckningar som han har fått av Patricks syskonbarn. Och så en del anekdoter på det.
Jag berättade om den där gången vid lucia när en 5-åring på Bosses förskola stirrade på mig och frågade mig varför jag aldrig är cool. Håkan skrattade åt det och sa att jag borde ta med honom nån gång när jag ska hämta Bosse. Då skulle den andra ungen få se cool som han aldrig har sett det förut. Jag ska tänka på saken.
Hans anekdoter är sjukt roliga, men de passar nog inte här.
Magnus och Bosse skjutsade mig till jobbet förut ikväll. Bosse blev skitledsen när hon insåg vart vi skulle.
"Näääää inte lobba! Jag å Jenka åka Hååååkan!". Jag får nog ta med henne till hans studio nån dag.
Jobbet gick fort idag, gött mos. Samma vända imorgon igen, sen får vi se vad helgen bär i sitt sköte.
Första dagen 2012
Det nya året firade vi in borta på torget här i Limhamn. Där fick vi en expresslektion i att vaska champagne. Bosselito antecknade noga inför framtiden.
Eftersom vi är en söt liten småbarnsfamilj så var vi icke bakfulla i söndags. Och när man inte är bakfull i Limhamn så lägger man golv. Således...
Eftersom vi är en söt liten småbarnsfamilj så var vi icke bakfulla i söndags. Och när man inte är bakfull i Limhamn så lägger man golv. Således...
Den här gången hade turen kommit till Magnus rum. Den brutalt fula spruckna bruna plastmattan från förra århundradet skulle ut ut ut.
Under det tredje lagret brutalt fult brunt plastgolv hittade vi det ursprungliga brädgolvet. Det var täckt av tidningar från 1938.
Under det tredje lagret brutalt fult brunt plastgolv hittade vi det ursprungliga brädgolvet. Det var täckt av tidningar från 1938.
Texter om skolresor varvades med nyheter om nazismens segertåg i Tyskland. Rätt häftigt faktiskt.
Och jorå vi blev ganska nöjda med resultatet sen. Kunde ju inte bli sämre i alla fall.
Kass mobilbild, men ändå
Bossen är inte en optimal arbetskamrat när det gäller snickeri, så hon fick umgås med sin "Litten". Min bror alltså.
Hon stod i fönstret i sitt rum och spejade efter honom när han kom. Sen blev hon så uppspelt att hon bara vrålade rakt ut. Han kom med en barntidning som de läste. Sen spelade de Memory (hon vann), ritade och kastade frisbee (utomhus). Jag hörde hennes skratt från trädgården upp genom det stängda köksfönstret.
Sen avslutade de med att göra musik.
Och jorå vi blev ganska nöjda med resultatet sen. Kunde ju inte bli sämre i alla fall.
Kass mobilbild, men ändå
Hans rum är inte så litet som det ser ut. Han får liksom plats med en 160-säng där borta i hörnet och sen ska vi snickra ihop en arbetshörna (ja jag måste försvara mig för jag har ett rum på typ 30 kvadrat).
Bossen är inte en optimal arbetskamrat när det gäller snickeri, så hon fick umgås med sin "Litten". Min bror alltså.
Hon stod i fönstret i sitt rum och spejade efter honom när han kom. Sen blev hon så uppspelt att hon bara vrålade rakt ut. Han kom med en barntidning som de läste. Sen spelade de Memory (hon vann), ritade och kastade frisbee (utomhus). Jag hörde hennes skratt från trädgården upp genom det stängda köksfönstret.
Sen avslutade de med att göra musik.
Gitarrer är rätt bra trummor också, bara så ni vet.
Igår drog jag till Håkan och hängde med honom till 10 i förmiddags. Jag hade lite dåligt samvete för dissen mot honom på nyårsafton så jag tog med en present. Ett vildsvinskranium. Han blev glad.
Jahapp. Imorgon ska jag börja jobba igen. Opepp som vanligt.
Igår drog jag till Håkan och hängde med honom till 10 i förmiddags. Jag hade lite dåligt samvete för dissen mot honom på nyårsafton så jag tog med en present. Ett vildsvinskranium. Han blev glad.
Jahapp. Imorgon ska jag börja jobba igen. Opepp som vanligt.
Aaaahahahaha
Alltså Bosse. Finns det en roligare människa än hon, I think not.
Igår satt vi och softade. Hon har en grej för sig där hon berättar vem hon fått sina saker av. "Jenka köpt den", "fått den av farfar" etc. När hon hade hållit på så en stund frågade jag henne vem hon fått sina nya lakan med komotiv av.
Bosse (väldigt bestämt): Håkan!!
Jag (dramatiskt och lite småsurt): Nää. Vet du vad man får av Håkan? Noll, ingenting, nada, zilch, zero. Det är lika bra att du lär dig det direkt.
Då tittade ungen på mig som man tittar på nån som är precis dum i huvudet. Sen lutade hon sig fram, rullade upp ärmen på min t-shirt och pekade menande på min tatuering.
Ni skulle varit med. Hennes blick, det var så jääävla roligt.
Igår satt vi och softade. Hon har en grej för sig där hon berättar vem hon fått sina saker av. "Jenka köpt den", "fått den av farfar" etc. När hon hade hållit på så en stund frågade jag henne vem hon fått sina nya lakan med komotiv av.
Bosse (väldigt bestämt): Håkan!!
Jag (dramatiskt och lite småsurt): Nää. Vet du vad man får av Håkan? Noll, ingenting, nada, zilch, zero. Det är lika bra att du lär dig det direkt.
Då tittade ungen på mig som man tittar på nån som är precis dum i huvudet. Sen lutade hon sig fram, rullade upp ärmen på min t-shirt och pekade menande på min tatuering.
Ni skulle varit med. Hennes blick, det var så jääävla roligt.
