Idag, en vecka
Det är märkligt hur saker och ting kan gå så snabbt.
Personen jag arbetade med blev plötsligt väldigt mycket sämre. På bara några dagar gick vi från att samtala och skratta till att bara vaka.
En av hens vänner sedan 30 år tillbaka sa något som på samma gång är en stor komplimang och ett stort förtroende. Jag måste gå nu, men jag känner mig väldigt trygg när jag vet att det är du som är här...
Så i söndags morse fick jag telefonsamtalet från min kollega. Hon grät och var i bitar. Jag åkte dit och löste av henne så att hon kunde åka hem till sin familj. Jag stod mitt i en helt ny situation.
Tröstade ledsen vän, svarade i telefon, ringde kollegor, tog farväl av den där tomma kroppen som såg så vansinnigt befriad ut.
Min egen rädsla för döden försvann en måndagsmorgon för fem år sedan. Mitt fullständiga accepterande av döden kom i söndags.
Livet är fullt av ups and downs. Nya erfarenheter fogas samman med gamla och jag har vuxit ytterligare några centimeter som människa.
Kommentarer
Trackback