Saturday night live

Det känns som att livet består av helgdagar nu och jag försöker fylla dem så gott det går.
Å ena sidan fullkomligt älskar jag att det börjar bli sommar, att öl på uteservering inte längre innebär frysdöden och att det sakta men säkert kommer glida över i parkhäng med alla de bästa i Malmö. Å andra sidan är just den här tiden på året jävligt jobbig. Det är nånting med att allt och alla plötsligt lever upp igen, folk är glada och verkligen njuter av livet. I mig finns ju de där två tomrummen efter människorna som inte får uppleva det här. Det är fortfarande så jävla jävla ledsamt. Kanske kommer den känslan aldrig försvinna, kanske blir det lättare med tiden, vad vet jag.
Jag försöker låta bli att tänka på det för mycket och istället fokusera på att det mesta faktiskt är fantastiskt gött just nu.

Förra lördagen var grym, releasen i onsdags var riktigt fet, ölhänget på möllan med Katta och Joanna i torsdags var en energikick och för en stund sen fick jag det här meddelandet på Facebook: "hej! Efter att ha letat efter dig på facebook ca en vecka så ba: där är hon!"
Det går ju inte att inte bli glad för sånt. Folk letar efter mig. Folk tycker om mig. Folk matar mitt ego och mitt bekräftelsebehov :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0