.

Gud i helvetet vad peppad jag är idag! Ursäkta de vilda känslostormarna, men jag kan inte hjälpa det. Det verkar vara becksvart eller bubbelgumsrosa hela tiden.

Jag fick syn på världens vackraste människa för ett par månader sen och har inte riktigt kunnat släppa det. I måndags blev det dejt i kollektivtrafiken med Katten på väg till jobbet i Lund. Vi började snacka om foto och sen pratade jag oavbrutet tills vi skildes åt. Resten av dagen kunde jag inte låta bli att dumflina sådär som jag tydligen har börjat göra en del. Inte helt passande eftersom förmiddagen tillbringades i en sjukhussal bland svårt sjuka människor.
I alla fall... Den där måndagen startade The great return of Fotopepp. I huvudet började en plan formas.

Nånstans mellan alla arbetspass har jag lyckats boka in en fotoass och en modell, skickat en förfrågan till en andra modell och börjat odla mod att fråga vackra människan från april om hen vill vara med. Läskigheten i det alltså. Hen verkar vara apschysst, men det är ju ett jävla jobb att skapa vänskapsrelationer i vuxen ålder. Kanske bara ska fråga hen om vi ska va nån dag...
Den ursprungliga fotoidén har fått ge plats åt en annan idé som kräver mycket mer organisation. Och projektorganisation är ju min starka sida, som vi alla minns från fotokursen of doom.
Blir det här av så blir det great great great great.