Historien om Erik
De flesta av er vet väl redan, men jag kör det ändå.
För sju år sen var jag ute på krogen och träffade en trevlig ung man som heter Daniel. Vi bytte nummer och träffades igen ett tag senare. Under tiden mellan första och andra träffandet försökte jag hitta honom på nätet. Det misslyckades och istället snubblade jag över Erik, som kommer från samma lilla västsmåländska håla som Daniel.
Vi började prata där på Helgon (hippaste näthangoutet 2005) och fann att vi hade rätt mycket gemensamt.
Vi började prata där på Helgon (hippaste näthangoutet 2005) och fann att vi hade rätt mycket gemensamt.
Några månader senare föll det sig så att både Erik och jag av olika anledningar befann oss i Stockholm. Så vi bestämde oss för att ses. Jag satt där på Centralen och väntade, smsade med min vän Josefin och funderade flera gånger på att banga. Men så kom han gående och jag hade missat min chans att fly. Vi gick till en asiatisk restaurang med massa veganrätter. Maten vi fick var så stark att vi nästan grät och samtidigt var vi båda väldigt blyga, så middagen blev ett VM i pinsam tystnad.
Ett par timmar senare skildes vi åt på Centralen och jag tror att vi båda var glada att det var över.
Men vi fortsatte att hålla kontakten efteråt och under åren har vi gått igenom massa roliga grejer och massa tung skit tillsammans, om än enbart via sms. Vi har pratat oss igenom svåra sjukdomsperioder, kärlekar, relationer, uppbrott och livskriser. Ibland hörs vi inte av på flera månader, sen börjar vi om och kan skicka hundratals sms per dag. Det är nog få som vet mer om mig än han och vice versa.
I tisdags när jag blev frisk igen så kom vi fram till att vi båda hade semester den här veckan. Vi har pratat löst om att träffas nån gång under sommaren, men alltid skjutit fram det (kanske för att vi båda har vårt första möte i bakhuvudet). Men så satt vi i alla fall där i tisdags kväll och insåg att det inte fanns nåt bättre tillfälle att ses än nu den här veckan. Så vi bestämde oss för Tyskland. Han bokade färjan, jag bokade hotellet och vid lunchtid i onsdags lämnade vi Sverige.
Det var två fantastiska dygn. Igår eftermiddag kom vi hem, lagom utvilade och återhämtade.
Precis vad jag behövde.
Ett par timmar senare skildes vi åt på Centralen och jag tror att vi båda var glada att det var över.
Men vi fortsatte att hålla kontakten efteråt och under åren har vi gått igenom massa roliga grejer och massa tung skit tillsammans, om än enbart via sms. Vi har pratat oss igenom svåra sjukdomsperioder, kärlekar, relationer, uppbrott och livskriser. Ibland hörs vi inte av på flera månader, sen börjar vi om och kan skicka hundratals sms per dag. Det är nog få som vet mer om mig än han och vice versa.
I tisdags när jag blev frisk igen så kom vi fram till att vi båda hade semester den här veckan. Vi har pratat löst om att träffas nån gång under sommaren, men alltid skjutit fram det (kanske för att vi båda har vårt första möte i bakhuvudet). Men så satt vi i alla fall där i tisdags kväll och insåg att det inte fanns nåt bättre tillfälle att ses än nu den här veckan. Så vi bestämde oss för Tyskland. Han bokade färjan, jag bokade hotellet och vid lunchtid i onsdags lämnade vi Sverige.
Det var två fantastiska dygn. Igår eftermiddag kom vi hem, lagom utvilade och återhämtade.
Precis vad jag behövde.
Kommentarer
Trackback