.

Idag är det fyra år sen min mormor gick bort.
Hon var världens snällaste människa som alltid hade tid och plats för alla.
Jag har så många minnen av övernattningar hos mormor och morfar. Vi vaknade alltid av att mormor stökade i köket med P1 på en knastrig gammal radio i bakgrunden. Ostsmörgåsar och varm choklad. Vi spelade Fia med knuff och memory i timmar. Mormor lärde mig att sticka och hade oändligt tålamod med mig. Hon var alltid glad, hade nära till skratt men kunde ibland slå näven i bordet och ryta ifrån så att vi hoppade högt. Men hon var aldrig arg på oss barn. Hon har 16 barnbarn och inte en enda av oss var någonsin favoriserad, bortglömd eller åsidosatt.
Sex dagar efter att Martin dog var jag fortfarande i sån chock att jag stängde av helt när mamma ringde och talade om att mormor gått bort. Jag har fortfarande inte sörjt henne alls, men jag saknar henne varje dag.
Jag är lyckligt lottad som har haft och ännu har så fina mor- och farföräldrar.