All good
Dagarna bara rullar på och jag hinner knappt med. Var ledig förra veckan och drog på spontanresa hem till Småland. Hängde med fina vänner och det var riktigt gött. Hade dock gärna velat ha mer tid med Lina. Men det får bli nästa gång. Jag hann i alla fall hälsa på en gammal vän som är nybliven pappa. Det känns ju ganska stort.
Pappa F och Lilla W...
Lilla lilla pyret som blev tre veckor dagen efter att jag var där. Efter en stund fick jag hålla henom och sen låg hen i min famn i flera timmar, sov lite, kikade lite på omvärlden, käkade lite och sov lite till. Helt förnöjd. Och det var två föräldrar som tackade om och om igen för att de fick tid att ägna sig helt åt de stora barnen en stund medan jag blev alldeles förälskad i W och bebisdoften. Jag hann fotografera lite också och några av bilderna är förstorade och på väg hem till familjen K nu. Det känns kul att de uppskattade det.
Lika spontan som ditresan blev också resan hem. Jag var tillbaka i Malmö strax efter lunch på lördagen och fick direkt en inbjudan till fest i ett kollektiv i Slottsstaden. Verkligen vältajmat eftersom en av anledningarna till smålandsresan var att jag var trött på mitt obefintliga sociala liv här i stan. Omgav mig med bra människor hemma i skogen och kom tillbaka till ett socialiserande utan dess like, ibland har jag tur.
Vid fem på söndagsmorgonen kom jag hem och kraschade i ett par timmar. På kvällen gick jag på den blindaste dejten jag någonsin kommer gå på. Människan jag träffade är världens bästa och inte förrän 14 timmar senare skildes vi åt. Då hade vi suttit uppe hela natten, lyssnat på bra musik och pratat en massa. Hen stämde min gitarr och spelade sina favoritlåtar och vi utbytte musikerfarenheter och festivaltips.
Igår kväll när jag slutade jobba mötte hen upp mig igen och ännu en 14-timmarsdejt tog sin början. Den här gången googlade vi kameror och fotoprylar halva natten och pratade minst lika mycket som sist.
Det är ju helt underbart att träffa en människa för första gången och bara någon timme senare känna ett sånt förtroende att en kan prata fritt om precis allting. Allt jag vet om hen nu gör att det känns som att vi har känt varandra i flera år. Jag tror banne mig att jag har världens bästa vänner.
Mvh
töntigt.lycklig@rosamoln
Pappa F och Lilla W...
Lilla lilla pyret som blev tre veckor dagen efter att jag var där. Efter en stund fick jag hålla henom och sen låg hen i min famn i flera timmar, sov lite, kikade lite på omvärlden, käkade lite och sov lite till. Helt förnöjd. Och det var två föräldrar som tackade om och om igen för att de fick tid att ägna sig helt åt de stora barnen en stund medan jag blev alldeles förälskad i W och bebisdoften. Jag hann fotografera lite också och några av bilderna är förstorade och på väg hem till familjen K nu. Det känns kul att de uppskattade det.
Lika spontan som ditresan blev också resan hem. Jag var tillbaka i Malmö strax efter lunch på lördagen och fick direkt en inbjudan till fest i ett kollektiv i Slottsstaden. Verkligen vältajmat eftersom en av anledningarna till smålandsresan var att jag var trött på mitt obefintliga sociala liv här i stan. Omgav mig med bra människor hemma i skogen och kom tillbaka till ett socialiserande utan dess like, ibland har jag tur.
Vid fem på söndagsmorgonen kom jag hem och kraschade i ett par timmar. På kvällen gick jag på den blindaste dejten jag någonsin kommer gå på. Människan jag träffade är världens bästa och inte förrän 14 timmar senare skildes vi åt. Då hade vi suttit uppe hela natten, lyssnat på bra musik och pratat en massa. Hen stämde min gitarr och spelade sina favoritlåtar och vi utbytte musikerfarenheter och festivaltips.
Igår kväll när jag slutade jobba mötte hen upp mig igen och ännu en 14-timmarsdejt tog sin början. Den här gången googlade vi kameror och fotoprylar halva natten och pratade minst lika mycket som sist.
Det är ju helt underbart att träffa en människa för första gången och bara någon timme senare känna ett sånt förtroende att en kan prata fritt om precis allting. Allt jag vet om hen nu gör att det känns som att vi har känt varandra i flera år. Jag tror banne mig att jag har världens bästa vänner.
Mvh
töntigt.lycklig@rosamoln
Kommentarer
Trackback
