14 juni 2011
Inte förrän klockan två idag gjorde jag nåt som kan kallas vettigt. Hämtade ungen och cyklade ner till stadsbiblioteket. Lämnade tillbaka en hel drös böcker och lånade nästan lika många nya. Sen handlade vi och sen cyklade vi hem och bjöd pappan på middag. Broccolisoppa blev det (toppbetyg till den) till alla tre och till de andra två blev det dessutom grovt bröd och grillad halloumi för att mätta mer. Jag har fortfarande inte mycket aptit efter magsjukeeländet förra veckan, så soppa räckte bra för min del.
Annars kände jag mig lite som Underbara Clara i söndags, när jag fyndade trasmattor och en trälåda i farmors förråd. Jag hade också tänkt plocka med mig ett par kilo (liter?) nässlor när jag var hos pappa, så att vi kan göra nässelsoppa. Gratis är gott. Synd att jag inte hann med det.
Kollade igenom bilderna från i lördags. Jag tog inte särskilt många bilder utöver dem som Björn skulle ha, men här är en från parkeringen när vi väntade på folk. Han är galet lik sin bror ibland, de har till och med samma skratt.
Nåt som däremot inte känns okej är mitt brännskadade lillfinger. Jag skulle vara kreativ igår. Flätade dreads till en zombie och skulle bara bränna topparna, men brände sönder mig själv istället.
På fredag åker jag och brännblåsan till Göteborg. Det blir fätt (I´m down with the slang nu när jag har umgåtts med dagens ungdom).
Inatt drömde jag att jag och min pojkvän Kapten Röd var på Liseberg tillsammans. Det måste vara Johns fel.
¡El capitan y John! De är rätt lika faktiskt, även om det inte framgår
av bilden riktigt hur lika de är.
Och bilden...fråga inte ens. Kanske andades jag in för mycket
akrylångor vid dreadsbränningen.
Annars kände jag mig lite som Underbara Clara i söndags, när jag fyndade trasmattor och en trälåda i farmors förråd. Jag hade också tänkt plocka med mig ett par kilo (liter?) nässlor när jag var hos pappa, så att vi kan göra nässelsoppa. Gratis är gott. Synd att jag inte hann med det.
Kollade igenom bilderna från i lördags. Jag tog inte särskilt många bilder utöver dem som Björn skulle ha, men här är en från parkeringen när vi väntade på folk. Han är galet lik sin bror ibland, de har till och med samma skratt.
Apropå bror så träffade jag sammanlagt fyra av Håkans syskon i lördags. De är äckligt lika nästan allihop.
Det finns för övrigt nåt fint med att så många jag känner är musiker. När min storebror skickar halvfärdiga låttexter och ber om feedback. Eller när jag får ett mejl från en vän med inspelade men oredigerade låtar och "du får inte sprida detta, du får höra bara för det är du".
Eller som i lördags när Björn och jag avslutade kvällen i hans studio och jag fick höra lite av hans grejer. De är fantastiska, alla mina musikervänner.
Ibland kan jag bli avundsjuk, jag har en gitarr stående i mitt rum men jag har aldrig lärt mig spela. Jag kan tänka att jag också skulle vilja vara sådär kreativ. Vara en mästare på ord eller kunna göra känslor till musik. Men sen tänker jag att jag är kreativ på andra sätt, mina sätt. Och då känns det rätt okej ändå.
Det finns för övrigt nåt fint med att så många jag känner är musiker. När min storebror skickar halvfärdiga låttexter och ber om feedback. Eller när jag får ett mejl från en vän med inspelade men oredigerade låtar och "du får inte sprida detta, du får höra bara för det är du".
Eller som i lördags när Björn och jag avslutade kvällen i hans studio och jag fick höra lite av hans grejer. De är fantastiska, alla mina musikervänner.
Ibland kan jag bli avundsjuk, jag har en gitarr stående i mitt rum men jag har aldrig lärt mig spela. Jag kan tänka att jag också skulle vilja vara sådär kreativ. Vara en mästare på ord eller kunna göra känslor till musik. Men sen tänker jag att jag är kreativ på andra sätt, mina sätt. Och då känns det rätt okej ändå.
Nåt som däremot inte känns okej är mitt brännskadade lillfinger. Jag skulle vara kreativ igår. Flätade dreads till en zombie och skulle bara bränna topparna, men brände sönder mig själv istället.
På fredag åker jag och brännblåsan till Göteborg. Det blir fätt (I´m down with the slang nu när jag har umgåtts med dagens ungdom).
Inatt drömde jag att jag och min pojkvän Kapten Röd var på Liseberg tillsammans. Det måste vara Johns fel.
¡El capitan y John! De är rätt lika faktiskt, även om det inte framgår
av bilden riktigt hur lika de är.
Och bilden...fråga inte ens. Kanske andades jag in för mycket
akrylångor vid dreadsbränningen.
Jaja. Sova nu, så jag orkar packa upp efter helgen som var och packa ner till helgen som kommer.
/J
/J
Kommentarer
Trackback
