.

Jobbade 17-timmarspass igår. Det gick otroligt fort faktiskt, trodde det skulle bli segt. Apropå det här med timmar så ringde min arbetsgivare i onsdags och frågade om jag ville ha ett 24-timmarspass nu i helgen (från lördag morgon till söndag morgon). Jag svarade henne att jag skulle jobba 17 timmar på fredagen och sen börja jobba igen vid lunch på söndagen och 8 timmar framåt och att det därför blev svårt att ta det passet. På det svarade hon "ja men om du inte börjar förrän lunch på söndagen så...?". Jo tjena.

Hur som helst. Jobbade alltså 7-24 igår. Sen tänkte jag att äsch det där med att sova verkar ju ändå inte funka, så jag tog bilen till Helsingborg istället. Snackade skit och kollade på skräp-tv med Håkan till kvart över sex i morse. Han är en jävel på det där med skräp-tv och den stora fördelen med att bo såhär långt söderut är att vi får njuta även av det danska skräptvutbudet woo! Var hemma här igen vid sjusnåret och möttes i dörren av en morgonpigg Bosse som sprang rakt i famnen på mig och frågade "Jenka lobbat?".
Hon är för söt när hon inte kan säga vissa konsonanter och istället använder sig av L.
Sen sa jag hej då till Bosse och pappan. De skulle åka till Småland och hälsa på farbror Jonte (Nonte Boy, om du frågar Bosse).

Slappade bort precis hela dagen och sen tog jag bussen till stan. Såg Hoola Bandoola Band tillsammans med min storebror, Gigi, Linn och en imponerande full Martin som skrålade med i låtarna på ett helt fantastiskt vis.



Mitt i filmandet blev vår plats plötsligt en genomfartsled, som synes. Men kolla på tamburinsnubben, skön en där han smyger omkring och myser!
Efter det sprang vi på Elias, piano-Dan, tjejen som jag aldrig lär mig namnet på (Ellen kanske?), JK och Frank. Tycker det är gulligt att min brors vänner alltid blir glada och kramas som om vi vore gamla vänner när vi ses, fast jag knappt känner dem alls och bara har träffat dem ett par gånger.
Piano-Dan är en av de härliga. Har träffat honom kanske fyra gånger allt som allt. Första två gångerna sa han max "hej" när jag kom och sen inte ett ord till, verkade rätt sur och dryg i största allmänhet. Träffade honom igen på KB i maj, full som ett ägg var han och pladdrade på som fan, kramades och berömde mig för allt möjligt.
Idag nästan ropade han hej och slängde sig om halsen på mig. Jo jag tackar jag. En stilig karl är han också. Har varit med i italienska Vogue och allt. Men det får man inte prata om för då blir han så generad.

Sen träffade jag Johannes med mor och bror. Vi strosade omkring och kollade på festivalutbudet. Hittade Liza och Dennis på en bänk och pratade bort en stund. Sen var vi nöjda för dagen och skildes åt.
Nu blir det sova sova och imorgon jobba jobba följt av musik i stan. Kan konstatera att jag gillar den häringa stadsfestivalen!