Som en cirkel
Gnället fortsätter.
Fick tag på en stylist som kunde fixa både hår och smink och hon var jätteintresserad och en sten lyftes från mina axlar. Ett par timmar senare mejlar hon igen och säger att hon missat att hon har ett annat uppdrag på fredag. Fan fan fan fan.
Fortsatte den härliga smskonversationen med mina små älsklingar i gruppen. Sa ju till Adam att han skulle ringa location 1 och att jag kontaktar location 2. Gissa vad det lilla aset svarar! Just precis.
"Kolla vad dom säger där först. Frågan är om det inte är lättare att vara i studion istället".
MEN KOM ÖVER DIN SOCIALA FOBI JÄVLIGT SNART OCH SÄTT DIN RÖV I ARBETE GAAAAAAAAAAAAAH var vad jag ville svara. Det gjorde jag inte. Men det var inga vackra tankar som tänktes de följande 20 minuterna.
Sen ringde finaste John och undrade vad som hände igår när jag bara försvann och han fick höra både det ena och det andra. Sen berättade han en rolig historia om en vän till honom som är mer än måttligt märklig, enligt det intryck jag fått av honom. Efter det kändes det lite bättre.
Jag var på skolan och Eureka! Någon grupp hade lämnat in sitt blixtkit och jag kunde hämta ut det. Fick även Tobbe och Simon att titta på varandra och låta ööööööh i sann neandertalarstil en stund innan de kom överens om att jag kunde få låna hem den vita fonden och stativen. Yes!
Men den utrustningen är apstor så jag fick göra ett emergency call till min pappa och sen åka de sex milen till honom för att byta bil. Blev bjuden på middag hos mor och fick en exklusiv inbjudan till samkväm i skogen med Lina.
Och ja, jag kände mig lite off, sorry för det tråkiga sällskapet. Men skogsluften och en glad Lutte förbättrade mitt humör avsevärt (så du kan ju tänka mig hur rolig jag var en timme tidigare).
Och alldeles nyss fick jag ett sms från Johannes som är på svensk mark igen. Uppstått har Jesus, hurra hurra som Malin Wollin brukar säga.
Imorgon blir det inget gnäll. Imorgon ska jag vara glad och nöjd.
/J
Fick tag på en stylist som kunde fixa både hår och smink och hon var jätteintresserad och en sten lyftes från mina axlar. Ett par timmar senare mejlar hon igen och säger att hon missat att hon har ett annat uppdrag på fredag. Fan fan fan fan.
Fortsatte den härliga smskonversationen med mina små älsklingar i gruppen. Sa ju till Adam att han skulle ringa location 1 och att jag kontaktar location 2. Gissa vad det lilla aset svarar! Just precis.
"Kolla vad dom säger där först. Frågan är om det inte är lättare att vara i studion istället".
MEN KOM ÖVER DIN SOCIALA FOBI JÄVLIGT SNART OCH SÄTT DIN RÖV I ARBETE GAAAAAAAAAAAAAH var vad jag ville svara. Det gjorde jag inte. Men det var inga vackra tankar som tänktes de följande 20 minuterna.
Sen ringde finaste John och undrade vad som hände igår när jag bara försvann och han fick höra både det ena och det andra. Sen berättade han en rolig historia om en vän till honom som är mer än måttligt märklig, enligt det intryck jag fått av honom. Efter det kändes det lite bättre.
Jag var på skolan och Eureka! Någon grupp hade lämnat in sitt blixtkit och jag kunde hämta ut det. Fick även Tobbe och Simon att titta på varandra och låta ööööööh i sann neandertalarstil en stund innan de kom överens om att jag kunde få låna hem den vita fonden och stativen. Yes!
Men den utrustningen är apstor så jag fick göra ett emergency call till min pappa och sen åka de sex milen till honom för att byta bil. Blev bjuden på middag hos mor och fick en exklusiv inbjudan till samkväm i skogen med Lina.
Och ja, jag kände mig lite off, sorry för det tråkiga sällskapet. Men skogsluften och en glad Lutte förbättrade mitt humör avsevärt (så du kan ju tänka mig hur rolig jag var en timme tidigare).
Och alldeles nyss fick jag ett sms från Johannes som är på svensk mark igen. Uppstått har Jesus, hurra hurra som Malin Wollin brukar säga.
Imorgon blir det inget gnäll. Imorgon ska jag vara glad och nöjd.
/J
Kommentarer
Trackback
