Känslomässig karusell

Vaknade av ett sms i morse.
Det var vår inbokade modell som kom hem från Turkiet idag. Med magsjuka.
Vad ända in i glödhetaste helvete har jag gjort för att förtjäna all skit?
Tog tag i saken och mejlade en potentiell modell.

Skulle iväg med Adam och kolla på vår location idag "nån gång på eftermiddagen". När han inte hörde av sig skickade jag ett sms och frågade vilken tid han hade tänkt sig. Då hade han plötsligt "glömt" att han lovat några andra att hjälpa till med nåt idag och undrade hur vi skulle lösa det. Jag blev så satans arg att jag inte varit så arg sen jag skällde ut Staffan om Matilda, tror jag.
Skickade ett sms som dröp av illa dold sarkasm. Tur för honom att vi inte hade ett fysiskt möte för jävlar vad han hade fått höra då. Åkte till vår location ensam och var så fruktansvärt arg att jag skakade i hela kroppen.

Kollade på lokalen som kommer bli great. Sen körde jag ner till butiken för att bekräfta vår deal om kläder. På vägen dit pratade jag med Mårten eftersom butiken bett om telefonnummer till ansvarig lärare. Mårten visste inget om vår idé men blev eld och lågor när han fick höra. Jag älskar fan Mårten när jag slipper vara beroende av honom!
Fick sjukt mycket feedback, han ville veta allt om idén och när jag hade så raka (och tydligen bra) svar på alla frågor så fick jag så mycket beröm att jag hade rodnat om jag inte redan varit röd i ansiktet sen innan. Det lyfte upp mig ur rännstenen. Dock ville han se minst 2 olika modeller hmm...

Pratade med butikschefen som avsatte en tjej för outfit-ihopsättande på fredag. Älskar fan dem också!

Kom hem och mejlade ytterligare en potentiell tjej (en tjej från min int.sam-klass som jag aldrig pratat med, det är en mycket skum känsla, vilken bekantskapsnivå ska man skriva mejlet på?).

Underbaraste Lina smsade och frågade hur hon kunde hjälpa mig. Hon tipsade om en tjej och ska kolla med henne sen. Tack, du är grym!!

Fick svar från tjejen jag mejlade i morse som kanske kan vara med och sen kom ett svar från int.sam-tjejen som jättegärna ville vara med! Pouh!
Nu har vi i alla fall en modell igen efter 178 turer fram och tillbaka. Och jag har pratat med Mårten om situationen i gruppen, får se vad det leder till.

Jag kommer vara ett vrak på lördag. Någon som vill försöka pussla ihop spillrorna då?
/J

Kommentarer
Postat av: Anonym

Jag vill, fast jag får nog inte tillgång till dig :(

Vilket jobb du gör! Tur för din grupp att de har dig, annars hade de inte haft nånting, bara usla bortförklaringar.

Länken till glada barnet funkar förresten inte men jag vill gärna att du tar lite kort på sötisen nästa gång du är i stan. ;)

kat

2010-05-19 @ 19:54:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0