.

Fina fasaden.

Har igår och idag avverkat 5-timmarspass på universitetsbiblioteket tillsammans med lilla Ida. Det går framåt med pluggandet, men som det känns nu så kuggar jag den i alla fall. Hysteriskt mycket information trängs i hjärnan och jag måste komma på ett bra sätt att arkivera den.
Igår kväll satt jag och försökte komma på hur jag skulle kunna plugga effektivast och fick då jättemånga fina ord av Ida i Göteborg. Tack! Jag behövde all uppmuntran jag kunde få då!

Igår hamnade vi vid ett långbord med en grupp studenter som verkade plugga någon slags religionskurs. Gruppen bestod av två kvinnor i 25-30-årsåldern och en man i 45-50-årsåldern. Mannen talade ganska högt och tydligt, det gick inte att undvika att höra vad de sa. Inte för att det var särskilt intressant, religion som sagt, men han pratade en så oerhört bred kalmaritiska. Jag vet inte vad det är, men jag mår illa (bokstavligt talat) varje gång jag hör den typen av kalmaritiska. Jag har en kille i klassen som också pratar så och jag blundar och tänker mig bort till Happyland så fort han öppnar munnen.

Idag var de som tur var inte där. Idag delade vi bordet med en ensam kulturkoftekille. Han var lite söt i all sin ensamhet och jag tror att han satt och tjuvlyssnade på våra samtal för tangentknattrandet avtog varje gång Ida och jag började prata och han såg onaturligt koncentrerad ut. Men han störde ju inte i alla fall.

Imorgon kör vi sista passet innan tentan. Jag har 200 sidor engelsk text kvar att läsa plus ett antal begrepp och termer att förstå och så ska jag ta mig igenom mina anteckningar några gånger. Omtenta i maj alltså.

Jag vill te-fika med Lina!

/J