.

Well well well, dagen började med vad som var tänkt att bli en kopp te på Kullzénska med fröken K. Det blev 1,5 liter te var och lite mer än tre timmar på Kullzénska.

Jag kände mig sprudlande och glad idag och var tvungen att dela det med någon. Tack älskade underbara finaste Cajsa som orkade lyssna på allt mitt svammel. Allt känns lite lättare nu.

Sen tog vi oss i kragen, jag gick till mitt seminariegruppmöte och Cajsa åkte till jobbet. Det visade sig att Ida 1 också missade föreläsningen, så Ida 2 och P hade varit lite oroliga. Men vi dök ju upp till slut och mötet kunde börja. Eller ja, filosoferandet om allt möjligt annat kunde börja. Jag tror att jag gillar gruppen överlag, återstår att se hur mycket vi gillar varandra om två veckor.

Kvällen tillbringades med John i ett highly uppdaterande telefonsamtal och jag tror att alla mina killar här har fått en bild av mig som fnittrig fjortis efter det samtalet som säkert hördes i alla lyhörda lägenheter i hela huset.

Jag har i princip bestämt mig för att det blir Göteborg söndag-lördag nu. Verkar inte omöjligt att få lite jobb också.
Hade tänkt gå på en hc-spelning på vägen hem, men så skrev storebror för ett par timmar sen att hans band ska splittras och kör sin sista spelning på lördag. Shit, vilken grej. Jag fick samma sorts klump i magen som när jag fått besked om att någons superseriösa förhållande plötsligt tar slut. Jag tror jag har sorg nu.
Han sa att jag gärna fick komma på spelningen, men att jag inte behöver skynda mig hem från Göteborg, jag har ju ändå sett dem förut menade han. Men vad fan liksom :/

Jag ska försöka låta bli att tänka på det under helgen och istället fokusera på morgondagens spelning som fortfarande är föremål för stort pepp.
/J