.

är nog dagens ord.
Fotade nån gång mellan tolv och ett inatt, sen redigering och sen svarade jag på ytterligare instuderingsgfrågor till tentan mellan halv två och två.

Sen skulle jag vara på biblioteket vid halv tio idag också, men försov mig förstås. Vaknade tio över nio och fick sms från Cajsa som behövde skjuts till sjukhuset. Jag hämtade henne och åkte sen till akuten. Där blev vi sittande i nästan två timmar som sedan följdes av fem minuters samtal med läkaren (om det ens var fem minuter, kändes som en). Sen besök på en massa ställen och sen hem med henne igen.

Biblioteksplugget blev inställt och jag (och Cajsa) påbörjade istället min sista kursfotografering. Precis när det började gå bra så smsade Adam och frågade var jag var. Vi hade tydligen föreläsning redan klockan ett idag. Så det var bara att rusa till skolan.
Kom dit och eftersom hela förmiddagens planering gått åt skogen så hade jag inte hunnit äta varken frukost eller lunch. Blodsockret var i botten och jag kunde inte tänka en klar tanke, fick typ en blackout. Marcus fick hjälpa mig att flytta mina bilder från Adams usbminne till datorn, hur svårt är det liksom? :)

Såhär långt hann Cajsa och jag innan jag var tvungen att dra.
Slöseri med godis, tyckte Adam. Konst kostar, tyckte jag ;)

Hur som helst så connectade jag med sjukt roliga och vansinnigt duktiga Moa idag. Adam ägnade stor del av sin tid åt att ha roligt på min bekostnad; påpekade att jag inte borde få vara med och dricka öl med klassen och att han skulle para ihop modell-Louice med sin lillebror, fast det var ju synd att han var yngre än hon. Ha ha ha, rolig kille det där alltså. Verkligen. Pftschj.

Efter föreläsningen pratade jag med Moa en stund. Hon sa att alla hade utvecklats skitmycket som fotografer under kursen och att jag och Adam hade utklassat alla redan från första bildvisningen. Hon sa att hon hade känt sig i underläge eftersom vi var så duktiga och att det hade varit lite jobbigt. Jag kan förstå om hon känner sig hotad av Adam som är jätteduktig, men av lilla mig? Jag som inte ens visste vad slutartid var när vi började. Det var otroligt roligt att höra och kom helt helt helt oväntat. Moa som jag sett upp till som fotograf och som jag känt mig i underläge mot haha. Så konstigt det kan bli ibland.
Här är några av mina favoriter bland hennes bilder.

Skulle vila mig i tjugo minuter förut innan jag påbörjade redigering av sista bilderna och tentaplugg. Vaknade 1,5 timme senare. Fem minuter efter deadline för inlämning av bilder. Crap!
Trötthet var ordet.