.

Gud i himlen vad trött och svettig jag är. Lillebror kom hit till pappa idag för att förbereda inför morgondagen. Eftersom jag i mitt nya liv är hurtbulle så drog jag med honom på min vanliga löprunda. Vi har inte riktigt samma förutsättningar, han är ungefär två decimeter längre än jag och tar således dubbelt så långa steg. Men han är mer otränad än jag (det går tydligen att vara det) så han fick anpassa sig till min takt och det var ju bra för mig.
Kom hem för tio minuter sen och jag har helt vansinnigt ont i smalbenen. Den här rundan blev en påminnelse om varför jag inte springer varje dag... än.
I och med dagens runda har jag sprungit sammanlagt 13,5 km den här veckan. Nästa vecka blir det 18.

Imorgon drar vi till Malmö om allt går som planerat. Ska bli trevligt; storebror, falafel och kulturhäng.
Apropå storebror. Såg på hans facebookstatus igår att han var i Småland. Mamma ringde och undrade var han var. Han var i Västervik eftersom hans kompis undrat om han kunde åka dit och hämta kompisens kompis som min storebror träffat på en festival i Göteborg en gång. Kompisens kompis hade en bebis och ett lite äldre barn och nu hade det äldre barnet fått en infektion i benet som gjorde att familjen inte ville åka tåg tillbaka till Malmö. Så storebror åkte alltså dit och hämtade dem och körde ner till Malmö igen. Jaha, svarade mamma och avslutade samtalet. Såna grejer är inte ovanliga i vår familj. En gång på gymnasiet skulle min klass på läger och jag hade inte hunnit ta mitt körkort än, så pappa körde mig och några klasskompisar nästan 20 mil till lägerstället och sen hem igen eftersom det inte går bussar dit.
Efter samtalet berättade mamma att storebror en gång förtvivlat frågat henne "varför gjorde du mig såhär? Så att jag inte kan säga nej till folk". Det är inte lätt.

Okej, skittråkigt inlägg men nu har jag uppdaterat i alla fall. Imorgon drar vi wehey!
/J