Om allt och inget särskilt

Det börjar nästan kännas som jullov det här. Alldeles för många lediga dagar hemma i pappas hus i skogen. Jag känner ett litet stråk av överraskning varje gång jag läser om någon som är på jobbet, vadå är det inte röd dag?

Dagarna flyter ihop, jag gör mest ingenting. Är rastlös och trött på samma gång. Som en kär vän en gång sa "det är det sämsta som finns, går fan inte att få nåt gjort då". Huvudet på spiken.

På dagarna tänker jag konstiga tankar, på nätterna drömmer jag konstiga drömmar.
Igår natt drömde jag att jag skulle åka ner till Berlin och hämta hem Lisa. Innan jag åkte hade jag Depp-killen (han som var med till Oslo) som livvakt, men han byttes ut när jag åkte från Sverige. Någon annan oidentifierbar mansperson följde med istället. I Berlin tvingades jag gå på smala snöiga stigar och en rottweiler bet mig i ryggen. När jag kom tillbaka till Skåne var jag på spelning någonstans med två av Håkans systrar, försökte hålla koll på Lisa som försvann ut på någon marknad hela tiden.

På kalaset häromdagen pratade jag med mosters man J. Vi pratade om en tjej som tidigare var gift med den sunkiga gympaläraren som skrev till mig för ett tag sen. De är väldigt märkliga båda två, känns som att nåt inte stämmer med dem. Hur som helst så berättade J (som bor granne med tjejens föräldrar) att tjejens mamma är barnvakt åt tjejens två barn så ofta att barnen kallar henne för mamma istället för mormor. Det känns sorgligt på något vis.

Imorgon är det dags för föreläsning nummer två. Jag hoppas livet löser sig.
/J

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0