En ursäkt
Okej jag råkade tappa bort mitt löfte om att uppdatera en gång om dagen någonstans på vägen tillbaka till Göteborg. Jag lovar bot och bättring.
Efter akut hämtning av Cajsa och Martin på stationen i Kalmar igår (anledningen till detta finns att läsa här), lämning av Cajsa på jobbet, inlämning av MacBooken på Elgiganten samt snabbshopping på Modehuset lämnade jag Kalmar för några dagar i Göteborg. Det tog sjukt lång tid att komma hit, mestadels beroende på att jag råkade köra fel någonstans mellan Växjö och Ljungby. Istället för Simlångsdalen hamnade jag mellan Markaryd och Örkelljunga. Det hela löste sig ganska smidigt till slut, men skånska gränsen var fin.
Idag har jag jobbat. Ida började en halvtimme tidigare än jag, så vi samåkte in till stan. Med tanke på klass 1-varningen för snöfall som kom igår så såg vi till att ha god marginal. Så god marginal att Ida var på jobbet trekvart innan hon började. Jag slösade bort tiden med Morgonpasset i P3 tills jag hade en halvtimme kvar tills jag började. Då gick jag in och blev beordrad att sätta mig i personalrummet tills jag skulle börja (jag hade hoppats på att kunna sluta en halvtimme tidigare istället, men icke). Sen har dagen gått ganska snabbt trots att det var en lång arbetsdag. Jag har åkt rutschkana iklädd vinterjacka och termobrallor, jävlar vad halt det blev mot metallen. Jag och ungen i mitt knä landade en bra bit från slutet av rutschkanan. Men det var uppskattat av barnet i alla fall och jag ska väl erkänna att jag har haft tråkigare :)
Sen fick jag vara inne resten av dagen och har läst samma bok 5 gånger tror jag. Det handlar om en bebis som bor i mammas mage och som kommer ut till slut ("genom snippan kommer dom bäbisarna. dom luktar jätteäckligt då för att dom kommer från snippan" H, 5 år). E, 4 år, följde upp H:s kommentar med "min pappas snopp är lång som en orm". Trevligt att veta. Tur att det var hennes mamma som hämtade henne sen.
På rasten snackade jag med en tjej som praktiserar i huset fast på en annan avdelning.
Det visade sig att hon kom från Västervik och är född ´85, så vi hade en del gemensamma bekanta. Hur liten får världen bli?? På min avdelning jobbar en oskarshamnare, en kalmarit, en jönköpingsbo, lite annat löst folk och så jag ibland som också är smålänning. Och så nu västervikaren i samma hus. Sjukt.
Mer än så har det inte hänt idag.
Jag lyssnade på kommersiell radio häromdagen. Först låten Hero of war, sen jingeln "vi spelar musik som gör dig glad" och sen 21 guns. Åh ironin! Jag undrar om de har någon slumpad ordning på sina jinglar eller om någon musikläggare satt där för sig själv, lite trött så framåt eftermiddagen och funderade på sätt att testa radiopubliken. They got my attention i alla fall, så det får ju ses som ett lyckat experiment.
Och jag är lite vårförälskad i olika små saker just nu, bland annat Owl City´s Fireflies som går att lyssna på genom ett lätt tryck på playknappen på musikspelaren till höger.
/J
Efter akut hämtning av Cajsa och Martin på stationen i Kalmar igår (anledningen till detta finns att läsa här), lämning av Cajsa på jobbet, inlämning av MacBooken på Elgiganten samt snabbshopping på Modehuset lämnade jag Kalmar för några dagar i Göteborg. Det tog sjukt lång tid att komma hit, mestadels beroende på att jag råkade köra fel någonstans mellan Växjö och Ljungby. Istället för Simlångsdalen hamnade jag mellan Markaryd och Örkelljunga. Det hela löste sig ganska smidigt till slut, men skånska gränsen var fin.
Idag har jag jobbat. Ida började en halvtimme tidigare än jag, så vi samåkte in till stan. Med tanke på klass 1-varningen för snöfall som kom igår så såg vi till att ha god marginal. Så god marginal att Ida var på jobbet trekvart innan hon började. Jag slösade bort tiden med Morgonpasset i P3 tills jag hade en halvtimme kvar tills jag började. Då gick jag in och blev beordrad att sätta mig i personalrummet tills jag skulle börja (jag hade hoppats på att kunna sluta en halvtimme tidigare istället, men icke). Sen har dagen gått ganska snabbt trots att det var en lång arbetsdag. Jag har åkt rutschkana iklädd vinterjacka och termobrallor, jävlar vad halt det blev mot metallen. Jag och ungen i mitt knä landade en bra bit från slutet av rutschkanan. Men det var uppskattat av barnet i alla fall och jag ska väl erkänna att jag har haft tråkigare :)
Sen fick jag vara inne resten av dagen och har läst samma bok 5 gånger tror jag. Det handlar om en bebis som bor i mammas mage och som kommer ut till slut ("genom snippan kommer dom bäbisarna. dom luktar jätteäckligt då för att dom kommer från snippan" H, 5 år). E, 4 år, följde upp H:s kommentar med "min pappas snopp är lång som en orm". Trevligt att veta. Tur att det var hennes mamma som hämtade henne sen.
På rasten snackade jag med en tjej som praktiserar i huset fast på en annan avdelning.
Det visade sig att hon kom från Västervik och är född ´85, så vi hade en del gemensamma bekanta. Hur liten får världen bli?? På min avdelning jobbar en oskarshamnare, en kalmarit, en jönköpingsbo, lite annat löst folk och så jag ibland som också är smålänning. Och så nu västervikaren i samma hus. Sjukt.
Mer än så har det inte hänt idag.
Jag lyssnade på kommersiell radio häromdagen. Först låten Hero of war, sen jingeln "vi spelar musik som gör dig glad" och sen 21 guns. Åh ironin! Jag undrar om de har någon slumpad ordning på sina jinglar eller om någon musikläggare satt där för sig själv, lite trött så framåt eftermiddagen och funderade på sätt att testa radiopubliken. They got my attention i alla fall, så det får ju ses som ett lyckat experiment.
Och jag är lite vårförälskad i olika små saker just nu, bland annat Owl City´s Fireflies som går att lyssna på genom ett lätt tryck på playknappen på musikspelaren till höger.
/J
Kommentarer
Trackback
