.

Idag har det gått två år. Så ofattbart lång tid, som ibland känns som en sekund. Eller som att det inte finns en dag att tänka tillbaka på. Inget innan, just då och efteråt. Men ändå en knivskarp linje mellan före och efter.
Mitt i all röra av tid och tankar känns det bra att veta att det alltid finns med mig, utanpå och inuti, vart jag än går. Omöjligt att tvätta bort.

Tack alla som fanns där då. Tack alla som finns här nu.
/J