En årssammanfattning
Då var det dags igen. Det här året har på många sätt varit mer händelserikt än det förra.
Det började med att jag stod ensam på loftgången i Lindome, tittade på fyrverkerierna och kände mig både vilsen och glasklar på samma gång.
Kort därefter flyttade jag hem till Småland, först till pappa, sen till Kalmar. Tiden i Kalmar blev inte alls som jag tänkt mig. Människorna jag förväntade mig att umgås med mest var de som aldrig hörde av sig och de som jag varit dålig på att höra av mig till blev de som jag träffade mest. Jag fick omvärdera min syn på personer omkring mig ännu en gång, en del till det sämre och en del till det bättre. Det skulle visa sig att fotokursen jag gick var en riktig vinnare och jag lärde känna Adam och Moa. Även Internationella Samhällsstudier var bland det bättre jag har gjort och vänskapen med Ida A är det bästa jag tar med mig därifrån.
Jag fann mig tillrätta i den svenska reggaemusikens värld, vilket skulle visa sig vara början på en oväntat lång händelsekedja som började med Governor Andys spelning på Söderport i Kalmar. Det fortsatte därefter med en inbjudan till Öland Roots av Martin W och så småningom även lite festivalliv som resultat av hans inbjudan. Där träffade jag bland andra Joel, som jag sen fortsatte hålla kontakt med. Det ledde till ett besök i Nyköping och en stadsfestival med Kapten Röd och Syster Sol.
Sommarflörten fortsatte med ett besök av Joel i Borås där jag bodde hos Ida och Mattias i ett par månader.
Livet som inneboende i Borås var trevligt och jag och Ida kom varandra ganska nära. Det enda tråkiga var att jobbet började bli olidligt och att jag därför längtade efter förändring.
Medan jag bodde i Borås började plötsligt Magnus ta kontakt igen efter nästan sex års tystnad. Jag åkte ner och hälsade på och kort därefter bestämdes det att jag skulle flytta in hos honom. Jag hade ganska länge vantrivts både i Göteborg och i Kalmar, funderat fram och tillbaka på om det var Stockholm eller Malmö jag helst ville till. I den vevan kom hans oslagbara erbjudande om bostad i Malmö och saken var biff.
Nu är jag här och försöker vänja mig vid tanken på att försöka slå mig till ro på längre sikt. Hur det går med den saken och var jag kan tänkas befinna mig såhär dags nästa år låter jag vara osagt.
Det började med att jag stod ensam på loftgången i Lindome, tittade på fyrverkerierna och kände mig både vilsen och glasklar på samma gång.
Kort därefter flyttade jag hem till Småland, först till pappa, sen till Kalmar. Tiden i Kalmar blev inte alls som jag tänkt mig. Människorna jag förväntade mig att umgås med mest var de som aldrig hörde av sig och de som jag varit dålig på att höra av mig till blev de som jag träffade mest. Jag fick omvärdera min syn på personer omkring mig ännu en gång, en del till det sämre och en del till det bättre. Det skulle visa sig att fotokursen jag gick var en riktig vinnare och jag lärde känna Adam och Moa. Även Internationella Samhällsstudier var bland det bättre jag har gjort och vänskapen med Ida A är det bästa jag tar med mig därifrån.
Jag fann mig tillrätta i den svenska reggaemusikens värld, vilket skulle visa sig vara början på en oväntat lång händelsekedja som började med Governor Andys spelning på Söderport i Kalmar. Det fortsatte därefter med en inbjudan till Öland Roots av Martin W och så småningom även lite festivalliv som resultat av hans inbjudan. Där träffade jag bland andra Joel, som jag sen fortsatte hålla kontakt med. Det ledde till ett besök i Nyköping och en stadsfestival med Kapten Röd och Syster Sol.
Sommarflörten fortsatte med ett besök av Joel i Borås där jag bodde hos Ida och Mattias i ett par månader.
Livet som inneboende i Borås var trevligt och jag och Ida kom varandra ganska nära. Det enda tråkiga var att jobbet började bli olidligt och att jag därför längtade efter förändring.
Medan jag bodde i Borås började plötsligt Magnus ta kontakt igen efter nästan sex års tystnad. Jag åkte ner och hälsade på och kort därefter bestämdes det att jag skulle flytta in hos honom. Jag hade ganska länge vantrivts både i Göteborg och i Kalmar, funderat fram och tillbaka på om det var Stockholm eller Malmö jag helst ville till. I den vevan kom hans oslagbara erbjudande om bostad i Malmö och saken var biff.
Nu är jag här och försöker vänja mig vid tanken på att försöka slå mig till ro på längre sikt. Hur det går med den saken och var jag kan tänkas befinna mig såhär dags nästa år låter jag vara osagt.
Kommentarer
Trackback
