Lite bitter, lite ledsen, lite arg
Det tog ungefär en föreläsning och några timmars självständigt arbete innan jag blev lika trött på Marcus (och Mårten) som jag var under i stort sett hela journalistutbildningen. De är jättebra på det de gör, men lärarrollen kan må bra av lite mer övning.
På kursintroduktionen fick vi kriterierna för inlämningsuppgiften muntligt. Jag förstod det som att vi skulle ta en bild på varje tema. På måndag är det deadline för inlämning. Igår morse hade Marcus lagt upp skriftliga anvisningar till uppgiften. Det visade sig att vi ska ha två bilder på varje tema.
Jag hade stora problem med att komma på en idé till Min granne-temat och nu måste jag komma på en till. Och genomföra den idag eller senast imorgon. Hej framförhållning!
Och det känns ju bra. Som grädde på moset så tycker i princip alla att de bilderna jag redan har är skitdåliga. Nu känns allt ännu bättre. För en sekund eller två var jag faktiskt ganska nöjd med det jag lyckades prestera med de små kunskaper jag har om ämnet. Cut me some slack please, jag är ingen mästerfotograf som jobbat i tio år och har koll på förhållandena mellan olika kamerainställningar, ljussättning och efterbearbetning.
Och ja, jag bad om folks åsikter så jag får väl stå mitt kast, men precis som de flesta andra så blir jag sårad om jag får negativ kritik för något jag jobbat hårt på. Jag vill ha folks åsikter om, i det här fallet, bilderna men det finns tusen olika sätt att tala om vad som kan förbättras utan att man sågar hela arbetet.
Det här händer i många andra sammanhang också, av någon anledning verkar det vara okej att vara brutalt ärlig mot mig på ett sätt man inte är mot andra. För ett tag sen bestämde jag mig för att jag inte tänker ta det mer, hädanefter bemöter jag folk på samma sätt som de bemöter mig. Om någon tycker att jag har blivit bitchig och självupptagen så kanske det finns en anledning till det.
Självklart är det inte alla som varit rakt ut negativa och jag är jättetacksam för de tankar och förslag till förändring och/eller förbättring som jag har fått. Jag vill absolut inte omge mig med en massa ja-sägare som bara tycker allt är jättebra, allt jag efterfrågar är lite diplomati i svaren. Precis som jag tycker att ni är värda det när ni ber mig om råd så tycker jag att jag är värd det när jag frågar er.
Tack för mig!
/J
Vad skulle du med framförhållning till när du ändå brukar göra allt i sista stunden, nu har du iaf någon att skylla på ;)
Jag är förresten lite sur över att jag inte fått möjligheten att ge konstruktiv kritik :( är säker att du lugnt hittar några riktigt bra bilder bland dem du tagit och att du är alltför självkritisk! (blev nu lite nervös över alla fel jag måste ha gjort i kommentaren, det är jobbigt att skriva till en språkpolis ;) //kat
armarna i kors Jag tycker att båda var bra och jag står fast vid det jag sa om den första bilden. Den skulle passa som ett bokomslag. Jag skulle köpa boken ialla fall.
Andra bilden tycker jag också om och den har effekter som jag aldrig skulle kunna fixa. Är inte poängen med kursen att du ska lära dig nya grejer? Vad gör alla de där proffsen på kursen?
