.

Uppklädda till tänderna (i alla fall Bertil) fortsatte vi filmningen. Daniel och Depp försvann i förväg till kvällens destination och lämnade mig, Elton och Tom att producera, regissera, filma och organisera. Efter att ha virrat runt i några kvarter haffade vi en taxi som tog oss direkt till Oslo Konsterthus (det var ju ändå inte vi som betalade).
Framme vid Konserthuset hittade vi Daniel och Depp. Daniel försvann dock snabbt igen och Depp råkade ut för ännu en svensk. Hon var väldigt märklig. När jag anlände till samtalet så lät hon väldigt skeptisk och negativ till att vi skulle filma inne i salen på alla som var där (vilket vi så klart inte skulle) och att filmidén lät kass. Men efter ett tag vände samtalet till att handla om den låga kvaliteten på svenska tv-produktioner och att det saknades hjärtlighet i tv-programmen och kanske kunde vi bidra med det. Hon slutade aldrig att prata.
När konserten började fick jag och Depp ta plats bredvid Bertil för att kunna styra upp honom lite och sådär. Konserten var riktigt stämningsfull med en kör på över 80 personer.
Efteråt var det samma visa med att hitta hem till hotellet och vi var alla rätt slut när vi kom dit vid halv elva. Bertil nattades och vi andra hade möte på vårt hotellrum till halv ett.

Dagen efter var det samling och frukostmöte vid åtta igen. Jag undrade i mitt stilla sinne hur jag skulle palla med en hel vecka i gårdagens stil. Dagen visade sig dock gå i ett lugnare tempo.
Vi började med trikken ner till Karl-Johan och sen strosade vi runt där någon timme. Bertil hittade en riktigt dyr butik med hugo boss-kostymer och där hittade vi hör och häpna en svensk som jobbade. Han tipsade oss om Vigelandsparken och fick självklart vara med i filmen.
Vi frågade oss fram till Vigelandsparken, det tog ungefär en timme att promenera dit, sen gick vi runt där en timme och filmade. Sen försvann Daniel. Vi andra fortsatte jobba och funderade på att hitta ett fik nånstans. Depp försvann för att leta efter Daniel och vi andra gick in och värmde oss i en galleria. Efter en halvtimme eller nåt kom de tillbaka. Då hade Daniel (fortfarande iförd sneakers) tappat känseln i halva vänsterfoten och gått iväg för att leta efter ett ställe där han kunde få hjälp. Han hade till slut hittat ett dagis och fått ett varmt fotbad av en dagisfröken.

Efter detta lilla äventyr tog vi en fika på ett café som drevs av....svenskar.
Sen tog vi oss tillbaka till hotellet, tinade upp och vilade två sekunder. Därefter ut på gatan igen och ombord på trikken upp mot någon förort. Där letade vi oss fram till en ishall (det var ju inte tillräckligt kallt ute...) och kollade på konståkning. Det var en tjejgrupp som hade träning när vi var där, de var 9-11 år gamla och jätteduktiga. Sen hade de avtalat med en 15-årig tjej att hon skulle köra sin uppvisningsshow för oss och hon var riktigt duktig. Jävlar vilka lårmuskler hon hade! Ett av hennes lår var lika stort som båda Daniels lår.


Sen åkte vi tillbaka ner till city och gick på julmarknad. Där träffade vi två engelska killar som jobbade med film eller tv eller nåt och en massa svenska försäljare.


På vägen tillbaka in mot stan gick vi allihop in i en sport- och friluftsbutik eftersom Daniel plötsligt kom på fördelarna med att ha raggsockar i sina sneakers. Därinne träffade vi en försäljare från Lund som blev helt kär i Bertils breda skånska.
Efter en halvtimme i butiken klev vi ut på gatan igen och gick mot TGI Friday`s där vi intog en sen middag. Sen tillbaka till hotellet, natta Bertil och sen möte uppe hos oss till midnatt igen. Sen sov vi ett par timmar innan det var dags för nästa evenemang...